Hoten måste minska – det fria ordet ska leva

Debattartikel av Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister.
Aftonbladet Debatt 17 juli 2017.

Ett öppet samtal där många röster och perspektiv ges plats och möts, syresätter demokratin och bygger tillit. Samtidigt är det i dag inte självklart att alla som vill, väljer att delta i samhällsdebatten.

Förutsättningarna för att delta i samtalet har förändrats och många upplever ett hårdare samtals- och debattklimat. Inte minst vittnar aktörer i det fria ordets tjänst – journalister, förtroendevalda och konstnärer – om att utsattheten för hot och hat leder till anpassning och självcensur.

Genom att skrämma en meningsmotståndare till tystnad kortsluts debatten, oavsett om det är i kommunfullmäktige eller på sociala medier.

Regeringen tar nu ett samlat grepp för att minska utsattheten för hot och hat i det offentliga samtalet: vi ser till att de som utsätts får stöd, vi lägger grunden för större kunskap om hur hot och hat tar sig uttryck och påverkar de som utsätts och vi stärker rättsväsendets arbete.

Alla som deltar i det offentliga samtalet ska ha tillgång till ett grundläggande stöd när de utsätts för hot och hat. Oavsett om du är bloggare, lokal representant för Röda korset eller en lokal företagare ska du kunna få stöd. Brottsoffermyndigheten har därför i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial som ska kunna användas av såväl myndigheter och organisationer som enskilda personer för att stödja utsatta. Regeringen har dessutom beviljat Brottsofferjouren medel för att jourerna ska kunna erbjuda bättre stöd till de som drabbas.

Var tredje journalist har utsatts för hot det senaste året. Jag har fått del av flera goda exempel på arbetsmiljöarbete men en återkommande synpunkt har varit att frilansare och mindre redaktioner utgör en särskild riskgrupp eftersom de har begränsade förutsättningar att arbeta med trygghets- och säkerhetsfrågor. Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet har därför fått i uppdrag att bygga upp en tjänst som ger stöd specifikt till journalister och redaktioner.

Tre av tio förtroendevalda har utsatts för trakasserier, hot eller våld. Sveriges kommuner och landsting har därför fått medel för att kunna stödja kommuner och landsting i sitt arbete med att förebygga och hantera förtroendevaldas utsatthet. Var sjätte författare och bildkonstnär har utsatts för hot, trakasserier, stöld, våld eller skadegörelse regeringen förstärker därför Konstnärsnämndens uppdrag att ge stöd till utsatta konstnärer.

Regeringen kommer att fortsätta sin systematiska kunskapsinhämtning och bekämpning av hatet och hoten. Brottförebyggande rådet (Brå) har i uppdrag att följa förtroendevaldas utsatthet, Göteborgs universitet kartlägger hot och hat mot journalister och Myndigheten för kulturanalys arbetar med hot och hat mot konstnärer.

Regeringen har föreslagit att det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten stärks och moderniseras. Regeringen kommer att utreda möjligheten till ett förstärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda. Det är också avgörande att rättsväsendet har kunskap om hot och hat i det offentliga samtalet och förmåga att hantera det, inte minst vid polisanmälan. Under mandatperioden har rättsväsendets arbete med att stärka skyddet av grundläggande fri- och rättigheter tagit ett stort steg framåt, ett arbete som kommer fortsätta.

De konkreta åtgärderna i den handlingsplan, som nu sätts i verket, kommer inte att lösa alla problem, men det är ett avgörande steg som tas. Nu har vi för första gången ett systematiskt arbete på plats, som specifikt riktar sig till grupper som är centrala aktörer för att öka syremängden i samhällsdebatten.

Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister (MP)