Vi satsar på en trygg och modern sjukvård

Du ska kunna lita på att du får bra vård när du behöver den, oavsett vem du är eller var du bor. För mig duger inget annat som ambition för svensk hälso- och sjukvård. Därför gör regeringen nu de största satsningarna på svensk hälso- och sjukvård i modern tid. Det är bakgrunden till min ­turné för en trygg och modern sjukvård som jag nu inleder runt om i Sverige.

Under de närmaste månaderna kommer jag att träffa ledningarna för alla Sveriges landsting, myndighetschefer och inte minst personal och patienter i vården runt om i landet. Jag börjar redan i morgon.
Mitt självklara fokus är personalens förutsättningar. Ska vi klara av den sjukvård vi strävar efter, då hänger det på personalen. Att de är tillräckligt många och får tid att ägna sig åt patienterna. Att de har en god arbetsmiljö och får använda sig av sin fulla kompetens. Personalen är sjukvårdens hjärta. När vi ser problem som stängda vårdplatser och vårdköer beror det ofta på problem med kompetens- och personalförsörjning.

Många känner i dag oro inför att vården inte ska fungera när de behöver den. Oro över om äldre föräldrar får rätt vård. Oro över att själv bli förälder och var man ska föda sitt barn. Oron i väntan på besked om knölen i brösten är cancer eller är ofarlig. Att känna oro när man själv eller anhöriga är sjuka är naturligt. Men i den oron ska vi kunna känna trygghet i att vården finns där. Vi ska kunna lita på att kontakten med sjukvården fungerar snabbt och smidigt. Min viktigaste uppgift är att se till att fler känner trygghet i att vården fungerar när du behöver den.

Vi har i stora delar en mycket bra hälso- och sjukvård i Sverige, med resultat som är världsledande och personal med hög kompetens som gör ett fantastiskt jobb. Men vi ­måste bli bättre. Ska vi få en trygg och ­modern vård i hela landet krävs att regeringen och landstingen arbetar nära tillsammans. Jag har pekat ut fem områden som särskilt viktiga när jag nu träffar landstingen, områden där regeringen skjuter till stora belopp som nu måste få största möjliga effekt.

Det handlar om att:

1 . Personalen ska ha tillräckligt många kollegor och rätt kompetens. Under många år har personalförsörjningen inom vården försummats. Det råder i dag brist på vissa specialister inom vården och i vissa delar av landet hela yrkesgrupper. Det leder till ökat tryck på den personal som finns, men också stängda vårdplatser och försämrad vård. Därför satsar regeringen stort på personalfrågor, 2018 uppgår satsningarna till 3 miljarder kronor. Regeringen har också gjort en satsning på utbildningsplatser för sjuksköterskor som motsvarar drygt 1 500 nybörjarplatser. Läkarutbildningen byggs ut. Vi har också kraftigt förstärkt möjligheten att validera utländska utbildningar.

2 . Korta väntan på vård. Tillgängligheten har försämrats under de senaste åren enligt flera av vårdgarantins mått. Det är allvarligt. Den borgerliga regeringen införde en kömiljard som kritiserades för att tränga ut vård för de mest behövande, sam­tidigt som man ignorerade det verkliga problemet – behovet av mer personal med rätt kompetens. Nu gör vi stora satsningar på personalen, men ser att mer behövs. Den första kontakten med vården är viktig för att man snabbt ska få rätt behandling. Därför ser vi ett behov av en skärpt vårdgaranti utifrån det förslag som utredningen "God och nära vård" har om att en medicinsk bedömning ska ges redan efter tre dagar. Även annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna göra bedömningar beroende på vilka besvär pati­enten har. På så sätt kan fler kompetenser i vården tillvaratas och patienter få rätt vård snabbare. Vi inför också patientkontrakt för att du ska få en samordnad plan med information om planerade vårdinsatser och att dessa ges i rimlig tid – viktigt särskilt för patien­ter med många vårdkontakter.


3 . Öka tryggheten i förlossningsvården. Runt om i landet är det många som är oroliga över om vården ska finnas där när man väntar barn, och om personalen ska hinna med att ge en bra vård. Regeringen skjuter därför till en extra miljard om året i fem år till förlossningsvården, detta ovanpå den pågående satsningen. Satsningarna ska framför allt gå till fler anställda och en bättre arbetsmiljö, men även till en bättre eftervård och vårdkedja. Målet är ökad trygghet för den blivande familjen och bättre arbetsvillkor för personalen.

4 . Öppna psykiatrin. Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem hos både barn och vuxna och psykiatriska dia­gnoser är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning hos både män och kvinnor. Många barn och unga får vänta alltför länge på psykiatrisk hjälp. Därför ökar regeringen satsningarna på ökad psykisk hälsa med drygt 600 miljoner kronor nästa år, från och med 2019 handlar det om drygt en miljard årligen. Satsningen kommer att riktas till både den första linjens vård och den specialiserade psykiatrin, för såväl barn som vuxna.

5. En modern och nära vård. Osäkerhet över vart man ska vända sig och en primärvård som kan vara svår att komma till gör att vården i dag ofta ges på sjukhus långt bort i stället för nära patienten. Det ­bidrar till onödiga väntetider och överfulla sjukhusakuter. Vi vill vända på vården – stärka vårdcentralerna och den nära vården. Här är digitaliseringen en stor möjlighet – den offent­liga vården måste komma ikapp privata nätläkarföretag. Mer än resurser behövs, ­regeringen har därför dragit i gång ett stort omställningsarbete till en mer nära vård.

Det är landstingen som levererar vård, men mitt uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för dem att ge bästa möjliga vård. Det är därför regeringen nu gör historiska satsningar på svensk hälso- och sjukvård. Vi behöver fler läkare, sjuksköterskor, barn­morskor, undersköterskor och annan personal. Först då kan vi korta köerna och ge en trygg och nära vård till den som är sjuk. Det är så vi löser vårdens problem och utvecklar den svenska modellen – inte genom stora skatte­sänkningar och privatisering av akutsjukhus.

Annika Strandhäll
socialminister