Nu stärker vi kampen mot hatbrott och antisemitism

Debattartikel av statsminister Stefan Löfven och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i Svenska Dagbladet den 27 januari.

Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Sedan 2001 har detta datum varit en nationell minnesdag i Sverige.

Förintelsen är en unik händelse men de lärdomar dess historia kan ge är universella. De som överlevde de fasor miljontals judar och andra offer för nazismen utsattes för är snart borta. Vi måste öka våra ansträngningar att främja utbildning, hågkomst och forskning om Förintelsen för att nya generationer ska kunna lära av vad som skedde.

Vår samtid är fortfarande märkt av folkmord, etnisk rensning, rasism, antisemitism och främlingsfientlighet. I Europa har vi återigen sett antisemitismen skörda människoliv. Judar och judiska institutioner har utsatts för flera terrordåd i Europa de senaste åren. Även i Sverige har vi upplevt attacker mot synagogor, rabbiner, judiska kvinnor, män och barn. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har rapporterat att högerextrema miljöer förekommer i nästan hälften av landets kommuner och att islamistisk våldsbejakande extremism finns i mer än en femtedel av dem. Det bör vara en källa till oro för hela det svenska samhället – en oro som vi alla måste förhålla oss till och agera utifrån.

Regeringen tar detta på stort allvar och arbetar aktivt med att bekämpa antisemitism och alla former av rasism och hatbrott.

För det första: Trygghet och säkerhet

Allt fler samfund och föreningar rapporterar om hot, hat och skadegörelse mot sina lokaler och verksamheter. Under 2017 avsatte regeringen 10 miljoner kronor för att stärka säkerheten i lokaler som tillhör trossamfund, t.ex. för att installera säkerhetsglas, utrustning för kameraövervakning eller infartshinder. Nu utökar och breddar regeringen stödet till 22 miljoner kronor per år 2018–2019 och gör det möjligt att söka för både samfund och för andra delar av civilsamhället vars verksamhet och lokaler hotas. Medlen finns tillgängliga från den 1 september.

Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån när det gäller att prioritera och bekämpa hatbrott. Så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper har inrättats i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Den 1 januari 2018 öppnade Center mot våldsbejakande extremism. Verksamheten syftar till att förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism bland annat genom att ge stöd till kommunerna.

För det andra: Hågkomst och utbildning

Bakgrunden till att före detta statsminister Göran Persson grundade den statliga myndigheten Forum för levande historia var att en undersökning visat att svenska ungdomar hade en skrämmande liten kunskap om Förintelsen och antisemitism. Forum för levande historia genomför idag tillsammans med Skolverket ett omfattande utbildningsinitiativ om rasism, till stöd för lärare och andra yrkesgrupper. Under våren genomför Forum för levande historia en ny undersökning om uppfattningar om Förintelsen, för att samhällets insatser ska kunna utformas på ett ändamålsenligt sätt.

Statens medieråd genomför kampanjen No Hate Speech Movement och arbetar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Säker och kritisk användning av nätet kan stärka skydd mot utsatthet och slå hål på antisemitiska konspirationsteorier.

Under åren 2018–2020 förstärker regeringen möjligheterna till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser, genom ett nytt anslag på 5 miljoner kronor per år. Det gör att fler lärare och elever kan besöka dessa platser än tidigare.

För det tredje: Internationellt samarbete

Sverige är en aktiv medlem av International Holocaust Remembrance Alliance, IHRA, en mellanstatlig organisation för hågkomst, forskning och utbildning om Förintelsen. IHRAs föregångare tillkom som en del i det arbete med hågkomst av Förintelsen som också ledde fram till den internationella konferensen i Stockholm i januari 2000. IHRAs beskrivning av antisemitism som "Antisemitism är en särskild uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa lokaler", ställer sig Sverige till fullo bakom.

År 2020, då det har gått 20 år sedan Förintelsekonferensen i Stockholm, kommer Sverige att bjuda in till en ny internationell konferens om hågkomst och utbildning. Syftet är att tillsammans med andra länder och organisationer fortsätta att utveckla insatserna för att förhindra nya övergrepp mot mänskligheten. Regeringens ambition är att konferensen ska bli en kraftsamling som involverar hela samhället. Därför kommer vi att bjuda in politiska partier och civilsamhället i planeringen av konferensen.

Förintelsens minnesdag är en dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde. Vi minns de människor som gick under, inspireras av det motstånd som bjöds, visar de överlevande som ännu är med oss respekt och bekräftar vår beslutsamhet att bekämpa alla former av rasism och våldsbejakande extremism.

Stefan Löfven
Statsminister

Alice Bah Kuhnke
Kultur- och demokratiminister