Fler undersköterskor men färre influencers behövs

Förra veckan fick vi ännu ett exempel på hur marknadstänkandet leder fel i skolan. Samtidigt som industrin och välfärden skriker efter gymnasialt yrkesutbildad kompetens kunde vi läsa om skolan som lockar elever genom att utbilda till yrken som ”youtuber” eller ”influencer”, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i Dagens samhälle, den 9 februari 2018.

Kurser som ska förbereda elever på Thoren Innovation School för ett yrkesliv som youtuber eller influencer, kunde vi förra veckan läsa om i SvD.

Självklart ska elever ha möjlighet att följa sina drömmar i den svenska skolan, men det är inte rimligt att förespegla unga människor ett liv där det räcker att få många följare på Instagram för att klara sig på arbetsmarknaden.

En "influencer" är ett smeknamn på en halvkändis som, genom att använda sig själv som varumärke, gör smygreklam för olika former av produkter och tjänster på sociala medier. Blotta tanken på att det skulle vara ett framtidsjobb för ett stort antal ungdomar är lika verklighetsfrämmande som löjeväckande.

Greppet från Thoren Innovation School är därmed mest att betrakta som ett marknadsföringsknep, men det understryker ändå hur bakvänt det blir när marknadskrafterna får fria tyglar i utbildningssystemet.

Med konkurrens som styrningsfilosofi och en närmast fri etableringsrätt för fristående gymnasieskolor, finns det i dagsläget ingen aktör som kan ta ett samlat planeringsansvar över att de utbildningar som erbjuds exempelvis matchar behoven på arbetsmarknaden. Följden blir att det på vissa håll i landet har skett en överetablering av populära program i starka marknadslägen, samtidigt som det på vissa håll i landet saknas viktiga yrkesprogram som verkligen skulle behövas med hänsyn till behoven på arbetsmarknaden.

Detta är särskilt problematiskt i ett läge där 350 000 människor saknar ett jobb att gå till varje morgon, samtidigt som det finns över 100 000 lediga jobb i ekonomin. Matchningen mellan vad människor har för utbildning och vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar är med andra ord redan dålig. Faktum är att var fjärde företag till och med tvingas tacka nej till nya uppdrag på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt utbildning.

I det sammanhanget är gymnasieskolans yrkesprogram en trampolin ut på arbetsmarknaden. I dag råder det brist på i stort sett alla yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar till. Det handlar om barnskötare, elektriker, undersköterskor, VVS-montörer och bilmekaniker – kreativa yrken med stora möjligheter att både jobba utomlands och som egna företagare. Om vinstdrivande skolföretag vore mindre intresserade av att jaga snabba pengar – och mer intresserade av att utbilda dagens ungdomar för morgondagens yrken – är det sådana utbildningar som de borde satsa på.

Gymnasieskolan är en samhällsinstitution som ska förbereda eleverna för jobb och högre utbildning. Ungdomarnas kunskap och bildning ska stå i fokus inte kortsiktig lönsamhet. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter som gör att de kan försörja sig, läsa vidare och vara aktiva i samhället. Det är ett alldeles för viktigt uppdrag för att tramsas bort med uppseendeväckande reklam och flummiga förespeglingar om ett liv i rampljuset på Youtube eller Instagram.

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister