Fakta om regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid

Regeringen lämnade den 21 november 2016 skrivelsen ”Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid” (skr. 2016/17:10) till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen inriktningen för jämställdhetspolitiken med en ny delmålsstruktur, en jämställdhetsmyndighet och en tioårig, nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Ladda ner:

Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det ska göra tydliga avtryck i politiken, och skillnad i människors liv. Regeringen bedriver en feministisk politik på bred front i syfte att öka förändringstakten och nå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetspolitiken är också en central del i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

En ny myndighet

För att bidra till en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning samt ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken avser regeringen att under 2018 inrätta en jämställdhetsmyndighet. Myndig-heten ska ansvara för uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd utifrån de jämställdhetspolitiska målen. Regeringen avser även att inom ramen för myndigheten permanenta och samordna flera nationella uppdrag på jämställdhetspolitikens område, till exempel uppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, uppdraget om prostitution och människohandel för sexuella ändamål vid Länsstyrelsen i Stockholms län och uppdraget om jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet. Det innebär att dessa uppdrag, som hittills har getts på ett års basis, får förutsättningar att bedrivas på ett mer långsiktigt och strategiskt sätt. Inom ramen för myndigheten kommer ytterligare uppdrag och uppgifter att samordnas: delar av Uppsala universitets uppdrag om mäns våld mot kvinnor (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK) och delar av Göteborgs universitets uppdrag om att främja genusforskningen (Nationella sekretariatet för genusforskning) samt uppdragen att fördela statsbidrag till jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering som idag fördelas av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor (MUCF). Det bedöms bidra till ett mindre fragmentiserat arbete, förbättrad samordning, effektivitet och ett starkare genomslag för regeringens jämställdhetspolitik.

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

I skrivelsen aviseras en tioårig, nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Strategin inbegriper mål och insatsområden, en struktur för stöd och uppföljning och ett åtgärdsprogram med insatser för perioden 2017– 2020.

Strategins målsättningar är:
1) ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld,
2) förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn,
3) effektivare brottsbekämpning och
4) förbättrad kunskap och metodutveckling.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet stödjer regeringen utvecklingen och spridningen av universellt våldspreventivt arbete i till exempel skolan och det civila samhället. Regeringen anser att det är viktigt att undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ingår i utbildningar där de studerande i sina framtida yrken kommer att möta våldsutövare och våldsutsatta. Därför avser regeringen att ändra i högskoleförordningens (1993:100) examensordning för de yrkesexamina där det bedöms mest angeläget. Regeringen avser också att se över utvecklingen av fridskränkningsbrotten, med fokus på grov kvinnofridskränkning, mot bakgrund av straffskärpningen 2013. Vidare ska 2014 års lagändringar om tvångsäktenskap och barnäktenskap utvärderas och en utredning tillsätts för att stärka barns rättsliga ställning i skyddat boende.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet avsätts 600 miljoner kronor, utöver drygt 300 miljoner kronor i utvecklingsmedel till kommuner och landsting och 425 miljoner kronor för att stödja lokala kvinnojourer 2015–2019. För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra kommer regeringen särskilt att fokusera på förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i förverkligandet av ett jämställt samhälle.

Strategin omfattar nationellt, regionalt och lokalt arbete mot mäns våld mot kvinnor. Socialstyrelsen, länsstyrelserna och NCK har tagit fram en gemensam genomförandeplan för arbetet med kompetensstöd och fördelning av utvecklingsmedel 2016–2018. Under strategiperioden kommer arbetet att kompletteras med uppdrag till andra strategiska myndigheter, främst inom utbildnings- och rättsväsendet, för att bidra till ett mer sammanhängande och heltäckande arbete med mäns våld mot kvinnor på lokal och regional nivå. Jämställdhetsmyndigheten kommer att ha en viktig roll i genomförandet av strategin, bland annat genom att stödja andra myndigheters arbete med att genomföra strategin, samt att ge en samlad bild av hur arbetet fortskrider.

Stärkt styrning för att nå de jämställdhetspolitiska målen

Jämställdhetspolitiken är bred och berör många politikområden och myndigheter. För att de jämställdhetspolitiska målen ska kunna nås behövs en tydlig och verksamhetsanpassad styrning av alla berörda myndigheter. Regeringen kommer därför att under mandatperioden analysera i vilka myndigheters instruktioner det finns ett behov av att stärka kraven på och styrningen av jämställdhetsintegrering. Arbetet med detta påbörjades under hösten 2016.

Könsuppdelad statistik, kartläggningar och jämställdhetsanalyser är en grundförutsättning för att kunna synliggöra ojämställdheten i samhället och bedriva ett effektivt förändringsarbete. Tillgången till sådan statistik behöver förbättras. Regeringen bereder därför ett förslag om att införa krav på att samtliga myndigheter som presenterar individbaserad statistik i sin årsredovisning ska göra detta uppdelat efter kön.

Två nya jämställdhetspolitiska delmål

Regeringen fastställer i skrivelsen två nya jämställdhetspolitiska delmål: jämställd utbildning och jämställd hälsa. Syftet är att ge dessa områden ett större utrymme i jämställdhetspolitiken. Det övergripande målet om att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv kvarstår, liksom delmålen om en jämn fördelning av makt och in-flytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhetspolitiken kommer därför fortsatt att ha ett övergripande mål, men sex delmål istället för fyra.

Män och jämställdhet

De könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan också påverka mäns livschanser negativt vad gäller exempelvis pojkars möjligheter i skolan, mäns bristande relation till sina barn, mäns hälsa , social utsatthet och riskbeteenden samt mäns våldsutövande och våldsutsatthet. Regeringen avser att genomföra åtgärder för att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män och pojkar, bland annat vad gäller våldsprevention, hälsa och föräldrapenningsuttag. Mäns delaktighet är en förutsättning för förverkligandet av ett jämställt samhälle. 

Internationellt arbete

En av Sveriges viktigaste prioriteringar i det internationella arbetet är att främja jämställdhet. Ett jämställdhetsperspektiv integreras systematiskt i Sveriges agerande globalt, i EU och bilateralt. Frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en förutsättning för jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Regeringen har tagit fram en handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015–2018 som syftar till att stärka kvinnors och flickors rättigheter, representation och tillgång till resurser. I handlingsplanen framhålls kvinnor och flickor som aktörer och även vikten av att involvera män och pojkar i förändringsarbetet för jämställdhet. Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för att nå andra övergripande mål såsom fred, säkerhet och hållbar utveckling.

Tidigare och nuvarande insatser redovisas

I skrivelsen redogör regeringen också översiktligt för den jämställdhetspolitiska utvecklingen de senaste tio åren. Erfarenheter och effekter av genomförandet av den särskilda jämställdhetssatsningen 2007–2014 redovisas. Likaså presenteras de viktigaste jämställdhetspolitiska insatserna som regeringen genomför under innehavande mandatperiod.

Regeringen har sedan tillträdet fattat beslut om en lång rad åtgärder för att öka förändringstakten mot jämställdhet. Bland annat har regeringen beslutat om ny lagstiftning för årliga lönekartläggningar för att minska lönegapet mellan kvinnor och män och förtydligade krav på arbetsgivare att främja en jämn könsfördelning på ledande positioner. Regeringen aviserar i skrivelsen att en handlingsplan för jämställda löner ska tas fram. Vidare satsar regeringen brett på välfärden för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Ett exempel är satsningen på lärarlöner och nationella skolutvecklingsprogram för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, vilket inkluderar arbete med jämställdhet, normkritik samt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Andra exempel är satsningen på att stärka kvalitet och bemanning i äldreomsorgen och satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa.