Nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete

Våra nordiska länders gemensamma intressen och geografiska närhet gör det naturligt för oss att samarbeta inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Den starka värdegemenskap som de nordiska länderna delar i frågor som demokratifrämjande, upprätthållande av internationell rätt inklusive mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor, internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd och långsiktig utveckling avspeglas även i de nordiska ländernas utrikespolitik.

Det har under senare år skett både en utveckling och en fördjupning av samarbetet, bland annat med inspiration från den så kallade Stoltenbergrapporten från 2009. Den nordiska solidaritetsförklaring som antogs 2011 uttrycker också viljan att samarbeta i solidarisk anda för att möta utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar. Ett annat konkret exempel på fördjupat nordiskt samarbete är Sveriges och Finlands deltagande i övning tillsammans med Norge i samband med Natos luftrumsövervakning över Island i februari 2014.

Det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska utrikesministerierna och ambassaderna har en lång tradition och är omfattande och väl fungerande. Samarbete sker också inom migration, konsulära frågor och på de administrativa områdena. Det finns idag nordiskt ambassadsamarbete i form av samlokalisering i olika former på ett trettiotal olika platser i världen, och samarbetet utökas.

Samarbetet har inget formellt sekretariat, utan uppgiften att samordna arbetet och stå värd för möten roterar mellan de fem länderna på årsbasis. Dagordningarna vid mötena brukar upptas av såväl det nordiska samarbetet som av aktuella internationella frågor. Den senaste utvecklingen i Ukraina och dess konsekvenser för Norden har till exempel diskuterats ingående på sistone i den nordiska kretsen. Andra aktuella frågor som diskuterats inkluderar EU:s östliga partnerskap, Mellanöstern samt tragedierna i Medelhavet och migrationsfrågan.

2015 har Danmark samordningsansvaret och står under året värd för ett antal möten på såväl utrikesminister- som statssekreterare- och tjänstemannanivå. Sverige samordnade samarbetet senast 2013.

Varje år lämnar de nordiska utrikesministrarna en så kallad utrikespolitisk redogörelse till Nordiska rådet, där de redogör för aktiviteter som ägt rum under året.