Östliga partnerskapet
Uppdaterad
Östliga partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik (ENP) och spelar en central roll i att fördjupa EU:s relationer med sex länder i Östeuropa och Södra Kaukasus. Partnerskapets mål och principer har fastslagits och bekräftats vid sex toppmöten, det senaste i Bryssel 2021.
Med Sverige och Polen som initiativtagare etablerades partnerskapet vid toppmötet i Prag 2009. Syftet var i första hand att stärka partnerländernas politiska associering och ekonomiska integration med EU. Detta skulle ske bland annat genom unikt breda associeringsavtal, som inkluderade fördjupade frihandelsområden, genom fördjupat samarbete inom olika sakområden och mål om viseringsfrihet. Efterföljande toppmöten har ytterligare fördjupat och breddat samarbete.
Samarbete med sex länder
De partnerländer som samarbetar med EU inom ramen för det Östliga Partnerskapet är:
- Armenien
- Azerbajdzjan
- Belarus*
- Georgien
- Moldavien
- Ukraina
Östliga partnerskapet har inneburit en tydlig höjning av ambitionsnivån i EU:s relationer med partnerländerna. Längst har utvecklingen gått i Georgien, Moldavien och Ukraina, vilka har slutit associeringsavtal med EU. För medborgare från dessa tre länder gäller också viseringsfrihet till Schengenområdet, sedan länderna genomfört en rad viktiga reformer på området. Samarbetet har på olika sätt utvecklats även med Armenien och Azerbajdzjan.
* Regimen i Minsk suspenderade sitt deltagande i juni 2021, men Belarus omfattas förfarande av det Östliga partnerskapet. EU fortsätter sitt stöd till civilsamhälle och oberoende media i Belarus, vilket bekräftades i den gemensamma deklarationen på toppmötet i december 2021.
Samarbete på två nivåer
Huvudfokus inom partnerskapet ligger på varje partnerlands bilaterala relation med EU. Därutöver har ett multilateralt samarbete etablerats, i syfte att stödja de bilaterala relationerna och skapa förutsättningar för samarbete mellan länderna. Det multilaterala samarbetet sker genom toppmöten vartannat år, årliga utrikesministermöten samt möten, seminarier och workshops på expertnivå. Samarbete sker också mellan Europaparlamentet och parlamenten i fem av länderna genom EURONEST, mellan regionala och lokala myndigheter samt civilsamhället.
Målsättningar
I det Östliga partnerskapets nya ramverk, som antogs vid toppmötet den 15 december 2021, kretsar samarbetet kring två pelare: 1) investering och 2) samhällsstyrning. Partnerskapet har tio målsättningar inom fem huvudområden, som är kopplade till FN:s globala mål i Agenda 2030.
- Ansvarstagande institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet
- Motståndskraftiga, jämställda, rättvisa och inkluderande samhällen.
- Motståndskraftiga, hållbara och integrerade ekonomier
- Miljö- och klimatresiliens
- Resilient, digital omställning
Nytt är att kommissionen har tagit fram en investeringsplan med specifika flaggskeppsprojekt för varje partnerland. Projekten för Belarus förutsätter att det sker en övergång till demokrati i landet.
EU:s grannskapspolitik
Östliga partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik ENP (European Neighbourhood Policy). Genomförandet av partnerskapet stöds på EU-nivå främst genom utrikesinstrumentet NDICI-Global Europe. Instrumentet omfattar hela det europeiska grannskapet och omfattar drygt 19 miljarder EUR till grannländerna för perioden 2021–2027.
I enskilda fall har EU även gett partnerländer makrofinansiellt och humanitärt bistånd bland annat.
Sverige har kopplat det bilaterala biståndet till målsättningarna inom partnerskapet, inom ramen för reformstrategin för Östeuropa 2021-2027 där totalt 6,6 miljarder SEK avsatts för partnerländerna i Östeuropa.
EaP@10
Med anledning av det Östliga partnerskapets tioårsjubileum inbjöds statsråd och parlamentariker från Polen och de sex partnerländerna till Stockholm. Utrikesministern Ann Linde stod värd för ett möte med sina motparter och dagen därpå ledde ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson en utvecklingsdialog på Sida. Riksdagens talman Andreas Norlén mottog parlamentariker från Polen och Östliga partnerskapet för ett seminarium om parlamentens roll i demokratin. I samband med firandet genomfördes även en civilsamhälleskonferens för organisationer verksamma i partnerländerna. Jubileumsåret var ett tillfälle att blicka tillbaka på allt som åstadkommits under de första tio åren av partnerskapets existens, och på Sveriges bidrag i detta arbete, och samtidigt se framåt. Resultatet av detta arbete sammanställdes i det nya ramverk med prioriteringar och åtaganden som antogs vid toppmötet i Bryssel i december 2021.
X