Östliga partnerskapet

Östliga partnerskapet är EU:s politik för att fördjupa relationerna med sex länder i Östeuropa: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Politiken är utformad som ett partnerskap med dessa länder. Omfattning, mål och principer har fastslagits och bekräftats vid fyra topp¬möten (Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013 och Riga 2015). Partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik (ENP), som även omfattar länderna söder om Medelhavet.

Initiativet till Östliga partnerskapet togs av Sverige och Polen. Bakgrunden var främst det uttalade intresset från partnerländerna att närma sig EU, en vilja att stärka drivkrafterna för reformer och verka för maximalt EU-närmande för dessa europeiska grannländer.

Partnerskapet etablerades vid ett toppmöte i Prag 2009. Enligt toppmötesdeklarationen syftade det till partnerländernas politiska associering och ekonomiska integration med EU. Detta skulle ske bland annat genom unikt breda associeringsavtal, som inkluderade fördjupade frihandelsområden, genom fördjupat samarbete inom olika sakområden och mål om viseringsfrihet. Efterföljande toppmöten, senast i Riga i maj 2015, har ytterligare fördjupat och breddat samarbetet. En översyn av reformarbetet sedan Rigatoppmötet gjordes på utrikesministernivå i maj 2016.

Huvudfokus inom partnerskapet ligger på varje partnerlands bilaterala relation med EU. Därutöver har ett multilateralt samarbete etablerats, i syfte att stödja de bilaterala relationerna och skapa förutsättningar för samarbete länderna emellan. Det multilaterala samarbetet sker genom toppmöten vartannat år, årliga utrikesministermöten samt möten, seminarier och workshops på expertnivå. Samarbete sker också mellan Europa­parlamentet och parlamenten i fem av länderna, mellan regionala och lokala myndigheter samt civilsamhället.

Östliga partnerskapet har inneburit en tydlig höjning av ambitionsnivån i EU:s relationer med partnerländerna. Längst har utvecklingen gått i Georgien, Moldavien och Ukraina, vilka har slutit associeringsavtal med EU. För moldaviska medborgare gäller också viseringsfrihet till Schengenområdet, sedan landet genomfört en rad viktiga reformer på området. Samarbetet har på olika sätt utvecklats även med Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland.

Genomförandet av partnerskapet stöds på EU-nivå främst genom grannskapsinstrumentet ENI (European Neighbourhood Instrument). Instrumentet omfattar hela ENP och omfattar 15,4 miljarder euro för perioden 2014–2020. I enskilda fall har EU även gett partnerländer bland annat makrofinansiellt och humanitärt bistånd. Sverige har kopplat det bilaterala biståndet till målsättningarna inom partnerskapet, inom ramen för en sjuårig strategi för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, där totalt 4,2 miljarder kronor avsatts för partnerländerna i Östeuropa.