Paula Blomqvist, statsvetare

”Som tjänsteman behöver du vara kreativ och hitta nya förslag och lösningar för att politikerna ska få underlag att driva sin politik. Det kräver engagemang, god sakkunskap och förmåga att tolka och läsa av politiska skeenden i omvärlden", säger Paula Blomqvist, handläggare och ämnesråd på enheten för demokrati och det civila samhället vid Kulturdepartementet.

Paula Blomqvist
Paula Blomqvist, Kulturdepartementet. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Korta fakta

Namn: Paula Blomqvist

Arbetar som: Handläggare, ämnesråd på enheten för demokrati och det civila samhället

Departement: Kulturdepartementet

Utbildning: Fil. doktor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Det bästa med att arbeta i Regeringskansliet: Ingen dag är den andra lik. Det uppkommer nya sakfrågor hela tiden och ju mer erfarenhet man får desto roligare blir det. Mitt jobb innehåller både det långsiktiga och kortsiktiga perspektivet.

Vad arbetar du med?

- Jag arbetar som handläggare med ansvar för framförallt val och valdeltagande. Det innebär att jag bland annat arbetar med regeringens insatser för ett högre och mer jämlikt valdeltagande i de allmänna valen. 2014 hade vi val både till Europaparlamentet och nationella allmänna val. Mellan valen arbetar jag bland annat med att ta tillvara myndigheternas redovisningar av de valdeltagarinstatser och valstatistik som genomförts på uppdrag av regeringen. Detta eftervalsarbete kommer att utgöra grunden för regeringens fortsatta åtgärder i samband med 2018 års riksdagsval och 2019 års Europaparlamentsval. Jag arbetar också med frågor som rör Valmyndigheten. En stor del av min tid ägnar jag också åt 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande, som haft i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder för att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över den politiska beslutsprocessen mellan de allmänna valen. Betänkandet har nyligen remissbehandlats och avsikten är att en demokratipolitisk proposition ska tas fram under mandatperioden.

När började du i Regeringskansliet och har du bytt arbetsuppgifter eller departement?

- Som disputerande i statsvetenskap hade jag i bakhuvudet att Regeringskansliet var en relevant och intressant framtida arbetsplats. 2009 utlystes en tjänst som jag tyckte passade mig särskilt väl eftersom det innebar att arbeta med frågor om val och valdeltagande, ett ämne som jag hade forskat på. Jag har även varit inne i andra ansvarsområden, till exempel EU- och Europarådsfrågor, demokratisk delaktighet mellan valen, värdegrundsfrågor och myndighetsstyrning.

Vad arbetade du med innan du kom till Regeringskansliet?

- Jag arbetade som planeringsledare med EU-frågor på Stadskansliet vid den internationella enheten i Göteborgs stad. Innan dess, arbetade jag i Bryssel som konsult med forskaruppdrag åt icke-statliga organisationer inom civilsamhällesområdet. Dessförinnan var jag anställd som biträdande forskare och föreläsare vid Göteborgs universitet i sex år.

Hur ser du på att arbeta i en politiskt styrd organisation?

- Tjänstemannarollen är en grundläggande del i hur vår demokrati fungerar och det är viktigt att vårda den rollen, anser jag. Som opolitisk tjänsteman är min uppgift att läsa av politikernas behov för att kunna ge ett så korrekt underlag som möjligt att fatta beslut utifrån. Som tjänsteman behöver du vara kreativ och hitta nya förslag och lösningar för att politikerna ska få underlag att driva sin politik. Det kräver engagemang, god sakkunskap och förmåga att tolka och läsa av politiska skeenden i omvärlden.

Hur ser möjligheterna ut för att göra karriär, tycker du?

- Min erfarenhet är att det finns goda utvecklingsmöjligheter i Regeringskansliet. Jag har hela tiden känt att jag bottnar i mina sakområden, både teoretiskt och policymässigt. Samtidigt har det tagit tid att lära sig hantverket. Jag upplever att arbetet är mycket mer stimulerande i dag när jag kan de interna rutinerna. Min forskarbakgrund har tagits tillvara väl i organisationen och det finns lyhördhet och möjlighet att byta ansvarområden.

Finns det någon särskild händelse som har bidragit till din utveckling?

- Ingen särskild händelse, utan snarare flera situationer som jag har lärt mig massor av och som har bidragit till att bygga upp den erfarenhet som jag värdesätter högt. Det rör sig om både små och stora händelser i vardagliga arbetssituationer. Ett exempel på en sådan situation är att vara med och höra hur statsråden väljer att paketera demokratipolitiska åtgärder som jag har varit med och tagit fram. Det är alltid spännande!

Min tid i Regeringskansliet

2009: Handläggare/ämnessakkunnig på demokratienheten, Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

2012: Handläggare/kansliråd på demokratienheten, Justitiedepartementet.

2015: Handläggare/ställföreträdande enhetschef på enheten för demokrati och det civila samhället, Kulturdepartementet.

Sedan juli 2016: Handläggare/ämnesråd på enheten för demokrati och det civila samhället, Kulturdepartementet.