Arkiv: Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

-

Reformer på Socialdepartementets områden i budgetpropositionen för 2015

Idag presenteras budgetpropositionen för 2015. En rad nyheter föreslås på Socialdepartements och Annika Strandhälls, Åsa Regnérs och Gabriel Wikströms områden. Reformer presenteras bland annat i föräldraförsäkringen genom en ökad individualisering och inom sjukförsäkringen genom borttagandet av den bortre tidsgränsen. Cancervården ska bli jämlik över hela landet. En professionsmiljard föreslås för att öka kvaliteten i vården. För att stärka äldreomsorgen satsas två miljarder. Kvinnojourernas arbete garanteras genom höjt ekonomiskt stöd och reformer presenteras för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Barns villkor och delaktighet ska stärkas, och regeringen vill därför påbörja arbetet med att göra barnkonventionen till lag.

- Det känns väldigt bra att vi, som Sveriges första feministiska regering, lägger förslag för ökad jämställdhet i föräldraförsäkringen genom att föreslå en tredje reserverad månad för vardera föräldern, genom en tredje så kallad ”pappamånad”. Ett jämställt föräldraskap är viktigt för barns rätt till båda sina föräldrar, men det bidrar också till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Regeringen aviserar också ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Vi ser detta som ett återupprättande av syftet med sjukförsäkringen och ett steg mot att försäkringen verkligen ska vara en omställningsförsäkring, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

- Regeringens mål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor inom alla samhällets områden. Äldre människor och deras anhöriga ska kunna lita på att vården och omsorgen är av god kvalitet samt och att det finns tillräckligt med personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Detta påverkar också arbetsmiljön. Därför satsar vi på att öka bemanningen och avsätter 2 miljarder per år för ändamålet. Kvinnojourernas verksamhet tryggas genom att regeringen höjer anslaget med 100 miljoner per år. Dessutom ska barns rättigheter säkras genom att vi genomför den viktiga reformen att göra barnkonventionen till lag, säger barn-, äldre och jämställdhetsministern Åsa Regnér.

- Med den här budgeten tar vi också flera steg mot en bättre och mer jämlik sjukvård för alla. Det ska inte spela någon roll var du är folkbokförd, du ska kunna få professionell vård i tid när du behöver. Vi skapar också möjligheter för personal i vården att ägna mer tid åt patienterna, vilket jag är väldigt glad över, säger folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.

Nedan följer ett urval av reformer på respektive ministers område.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll

Den ekonomiska familjepolitiken

Ökad jämställdhet i föräldraförsäkringen

Avgörande steg behöver tas för ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Barns rätt till båda sina föräldrar måste stärkas. Regeringen föreslår att en tredje månad ska reserveras för vardera föräldern. Inriktningen är att förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2016. Vidare föreslås höjd föräldrapenning på grundnivå och höjt underhållsstöd. Vårdnadsbidraget kommer att fasas ut och den nuvarande jämställdhetsbonusen som inte haft någon mätbar effekt avskaffas.

Höjt underhållsstöd med 300 kronor per månad

Ensamstående föräldrar har oftare en knappare ekonomi än föräldrar som är gifta eller sambo. Detta gäller särskilt för ensamstående mammor. Underhållsstödet har inte höjts sedan 2006. Regeringen anser att det finns anledning att höja stödet med 300 kronor per barn och månad från och med 2015.

Sjukförsäkringen

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort

Den bortre tidsgränsen har medfört att människor som är sjuka har tvingats lämna sjukförsäkringen. Det har inneburit en sämre ekonomisk situation för de försäkrade och en stress, samtidigt som många av de sjukskrivna som istället hänvisats till arbetsförmedlingen har varit för sjuka för att delta i en meningsfull insats. Den bortre tidsgränsen har inte på ett effektivt sätt lett till fler människor i arbete och att den haft mycket negativa konsekvenser för enskilda individer.
Som ett första steg i en mer human sjukförsäkring aviserar regeringen att den bortre gränsen i sjukförsäkringen kommer att avskaffas. Förslag remitteras under hösten 2014. Inriktningen är att ändringen ska träda ikraft den 1 juli 2015.

Höjd ersättning för sjukskrivna arbetslösa

Regeringen föreslår att ersättningen till arbetslösa sjukskrivna höjs. Den högsta ersättningen höjs från 486 till 543 kronor per dag från och med den 1 maj 2015. Ersättningen har varit oförändrad sedan 2007.

Ersättning för höga sjuklönekostnader för små företag

Regeringen föreslår att det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader ersätts med en ny ersättning där man tar hänsyn till företagets storlek. Syftet med ersättningen är att minska arbetsgivarnas sjuklönekostnader. Det är särskilt de små företagen med höga kostnader för sjuklön som ska avlastas. Ersättning ska kunna lämnas med högst 250 000 kronor per arbetsgivare och år. Ersättningen ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på dennes skattekonto. Det föreslagna systemet innebär en avsevärd förenkling för arbetsgivarna. Regeringen föreslår att förslaget träder i kraft den 1 januari 2015.

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen anser att det är angeläget att förbättra situationen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Förslaget innebär att procentsatsen vid beräkning av hel inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning höjs från 64 till 64,7 procent av den försäkrade personens antagandeinkomst. Förslaget föreslås börja gälla den 1 januari 2015.

Pensioner

Förbättrat bostadstillägg till ålderspensionärer

Regeringen anser att bostadstillägget till den som har fyllt 65 år bör betalas ut med 95 procent av bostadskostnaden upp till en bostadskostnad på 5 000 kronor per månad. Nuvarande nivå är 93 procent. Förändringen bör gälla den 1 juli 2015. Bostadstillägget är en inkomstprövad förmån som kan betalas ut till pensionärer med låga inkomster. Cirka 250 000 ålderspensionärer har i dag bostadstillägg.

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér

Skynda på utvecklingen mot jämställdhet

Regeringens budget har som mål att bidra till ett mer jämlikt och tryggt Sverige där kvalitén står i fokus. En välfärd som äldre, barn och föräldrar kan lita på, med fler händer i verksamheten och där våra olika behov tillgodoses. Insatser för ökad bemanning och kvalitet kommer också att bidra till en bättre arbetsmiljö för alla de kvinnor som arbetar i välfärden, inte minst inom äldreomsorgen. Detta hoppas vi även kan bidra till att minska de höga sjuktal som råder bland kvinnor. Kraftsamling kommer också ske på andra delar av jämställdhetsområdet. Inte minst för lika lön för lika arbete och för mer jämlika bolagsstyrelser. Sammantaget satsar denna regering en miljard inom olika politikområden som ska bidra till att ge kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Under mandatperioden kommer utvecklingen av jämställdhetsintegrering som strategi vara en av de viktigaste prioriteringarna för jämställdhetspolitiken. Arbete med jämställdhetsintegrering ska utvecklas och stärkas på alla departement och berörda myndigheter så att all verksamhet bedrivs med utgångspunkt i kvinnors och mäns behov och villkor.

Stärkt stöd till de ideella kvinnojourerna

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att stödet till de ideellt arbetande kvinnojourerna ska öka med 100 miljoner kronor. Detta är en viktig reform för att öka skyddet för kvinnor som har utsatts för våld. Den ekonomiska förstärkningen innebär att de ideella kvinnojourernas möjlighet till långsiktighet och planeringsförutsättningar stärks.

Barnets rättigheter ska garanteras

Regeringens vision är att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna för barn att växa upp i. Därför aviserar regeringen i budgeten för 2015 att arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag nu kommer igång. Arbetet för att stärka barns rättigheter och delaktighet kommer att vara en viktig del av hela regeringens politik. Som exempel på reformer som genomförs redan nu kan nämnas förstärkningar inom förskola och skola, avgiftsfria läkemedel och fortsatt arbete med barns rätt att komma till tals.

Stärkt bemanning i äldreomsorgen

I syfte att stärka äldreomsorgens förutsättningar kommer regeringen att prioritera bemanning. En stärkt bemanning leder till bättre äldreomsorg då det skapar utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilda, men också större möjlighet för personalen att utveckla verksamheten. Att stärka bemanningen förbättrar också arbetsmiljön och ökar därigenom attraktionskraften för yrken inom omsorgen. Regeringen avsätter därför 2 miljarder kronor per år 2015-2018 för en satsning på stärkt bemanning.

En mer jämlik tillgång till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning

Kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Tillgången till hjälpmedel varierar stort över landet liksom regler och avgifter. Regeringen vill därför arbeta för en mer likvärdig tillgång till hjälpmedel över landet och minskade skillnader i avgifter och regelverk.

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström

Professionsmiljarden ska öka kvaliteten inom vården

Regeringen vill använda att en miljard kronor per år för att öka kvaliteten i hälso- och sjukvården. Pengarna ska användas för att vårdens medarbetare i högre grad ska kunna ägna sig åt sin professionella specialitet och få mer patienttid, och behöva lägga mindre tid på onödig administration. Detta ska ske genom bland annat förbättrade administrativa rutiner och rätt personal till rätt uppgift. Bristen på vårdplatser och förekomsten av överbeläggningar ska också uppmärksammas.

Satsningen på ökad kvalitet kommer att utformas i nära dialog med representanter för vården, professionerna och de fackliga organisationerna.

En jämlik och tillgänglig cancervård

Regeringen vill avsätta 500 miljoner kronor per år 2015–2018 för att korta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna. Syftet är att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet och nöjdare patienter.

Inom cancervården är väntetiderna på flera håll allt för långa och det finns stora regionala skillnader. Det finns exempel på att patienter i delar av landet måste vänta tre gånger så lång tid från remiss till behandling som i andra delar av landet.

Satsningen för att korta väntetiderna i cancervården ska bygga på det arbete som gjorts inom ramen för den nationella cancerstrategin och de regionala cancercentrum (RCC) som finns sedan ett par år tillbaka. RCC:s roll är att bidra till en mer jämlik, säker och effektiv cancervård genom regional och nationell samverkan. Erfarenheter från framgångsrikt arbete i såväl svenska landsting som andra länder ska tas tillvara. Arbetet ska utformas så att erfarenheter och resultat så långt det är möjligt kan användas inom övriga hälso- och sjukvården.

Kommissionen för jämlik hälsa

För att komma till rätta med de växande hälsoskillnaderna i samhället planerar regeringen att tillsätta en kommission för jämlik hälsa. Det långsiktiga målet är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Kommissionen ska bland annat identifiera vad det är som orsakar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper och lämna förslag på hur dessa kan minskas.

Satsning på barnmorskor, förlossningsvård och kvinnors hälsa

Regeringen avsätter 400 miljoner kronor per år 2015–2018 för insatser som rör barnmorskor och en förbättrad förlossningsvård. Andra insatser för att stärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård kommer också att omfattas.

Efterfrågan på barnmorskor i Sverige överstiger tillgången, enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2014. Tillgången till barnmorskor har ökat under senare år. Dock är den regionala variationen stor och efterfrågan förväntas öka. Beträffande förlossningsvården behöver den bl.a. bli mer kunskapsbaserad, tillgänglig och jämlik över hela landet och under alla tider på året.

Fria läkemedel för barn

Regeringen kommer att genomföra en reform som medför att receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånerna blir kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år. Syftet är att garantera att alla barn får tillgång till de läkemedel som krävs för att upprätthålla en god hälsa, oavsett föräldrarnas ekonomiska status.

Detta gäller även de barn och ungdomar som är asylsökande samt vissa av dem under 18 år som vistas i Sverige utan tillstånd. Reformen föreslås införas den 1 juli 2015. För ändamålet avsätts 200 miljoner kronor för 2015 och 410 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016.