Vissa skatteförslag inför budgetpropositionen för 2016

För att kunna göra en samlad bedömning av olika skatteförslag med budgeteffekter som kan bli aktuella att presentera i budgetpropositionen för 2016, har regeringen remitterat ett antal remisser med skatteförslag till lagrådet. Förslag och utformning i budgetpropositionen för 2016 beror på de överläggningar som förs i det slutliga i arbetet med denna, vilket kan innebära att andra skatteförslag kommer att läggas. Vänsterpartiet har inte tagit ställning till de förslag som nu remitteras.

Stora underskott i de offentliga finanserna innebär att viktiga investeringar för att skapa jobb måste finansieras krona för krona i budgetpropositionen för 2016. Förslagen som nu remitteras är:

Justeringar av ROT- och RUT-avdragen

Taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Vidare ska RUT-avdraget inte omfatta matlagning och mer avancerat städarbete såsom rengöring av inomhuspool. ROT-avdragets subventionsgrad sänks från 50 till 30 procent.

Matlagning tas bort ur RUT-avdraget då det kommit att omfatta avancerad matlagning utförd av professionella kockar och anlitande av bartenders. Begränsningen av avdraget för städ- och annat rengöringsarbete innebär att avdraget fokuseras på städning av mer vardaglig karaktär. Ett lägre tak för RUT-avdraget är fördelningspolitiskt motiverat då det därmed riktas till mer genomsnittliga hushålls behov.

ROT-avdraget har blivit mycket kostsamt. Kostnaden för skattereduktionen beräknades vid införandet i slutet av 2008 bli 3,6 miljarder kronor för 2009. För 2014 uppskattar Skatteverket att de betalat ut ca 17 miljarder kronor.

Tidigare ROT-avdrag på 90- och 00-talet har haft en subventionsgrad på 30 procent. Begränsningarna av RUT-avdraget och den sänkta subventionsgraden för ROT-avdraget innebär en förstärkning av de offentliga finanserna.

Förslagen beräknas sammantaget öka skatteintäkterna med 5,77 miljarder kronor 2016.
Lagrådsremiss: Förändringar av HUS-avdraget

Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring bygger på en schablonavkastning som motsvarar statslåneräntan. Avkastningen på de typer av tillgångar som kan förvaras på kontona överstiger dock statslåneräntan vilket medför att sparandet är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna ännu mer gynnade. För att den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre ska spegla den faktiska avkastningen föreslås att schablonavkastningen beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. För att skatten inte ska bli för låg vid en mycket låg statslåneränta ska schablonavkastningen dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016.

Lagrådsremiss: Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016

Ändrad beskattning av drivmedel

Det är angeläget att öka den styrande effekten av energi-, och koldioxidskatterna för att stimulera till en omställning till minskade växthusgasutsläpp från vägtrafiken.

Därför föreslås det att energiskatten på bensin höjs med 0,44 kr/l, att energiskatten på dieselbränsle höjs med 0,48 kr/l samt att energiskatten på flytande biodrivmedel höjs i motsvarande utsträckning. I samband med denna höjning föreslås också att energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle årligen beaktar utvecklingen av BNP.

Med hänsyn till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket för närvarande befinner sig i, föreslås också att näringarna i dess helhet kompenseras för den höjning som görs av energiskatten på dieselbränsle genom att den nuvarande befrielsen från koldioxidskatten ökas med 0,48 kr/l.

Ovanstående förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen har hittills i sin helhet betraktats av Europeiska kommission som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En av förutsättningarna för att ge statsstöd är att stödet är nödvändigt. Detta innebär bl.a. att biodrivmedlen inte får bli billigare än de fossila bränslen de ersätter, dvs. de får inte överkompenseras. I syfte att minska risken för att E85 och låginblandad etanol överkompenseras, föreslås att befrielsen från energiskatt på etanol minskas ytterligare.

Detta förslag föreslås träda i kraft den 1 december 2015. Förslagen bedöms sammantaget öka skatteintäkterna med 4,14 miljarder kronor 2016.

Förändrat undantag från skatteplikt för el från förnybara källor

Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i vindkraftverk föreslås begränsas och samordnas med regler som gäller för annan förnybar elproduktion. Vidare föreslås ändringar som innebär att elektrisk kraft som framställts i Sverige i såväl reservkraftsaggregat som mindre anläggningar även fortsatt undantas från skatteplikt. De sistnämnda undantagen omfattar endast elektrisk kraft som framställts från bränslen som beskattats och endast i de fall den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Den föreslagna begränsningen av skattefriheten bedöms öka skatteintäkterna med 47 miljoner kronor 2016 (94 miljoner kronor på helårsbasis).

Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer

Reglerna om investeraravdrag behöver anpassas till kommissionens nya riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar. Den föreslagna ändringen innebär att investeraravdrag i fortsättningen endast får göras av oberoende förvärvare.

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 17 miljoner kronor 2016.

Kontakt

Fredrik Kornebäck
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-543 84 87
e-post till Fredrik Kornebäck, via registrator
Anna Söderström
Pressekreterare hos finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-532 17 13
e-post till Anna Söderström, via registrator