Tal av Alice Bah Kuhnke vid utdelningen av Klarspråkskristallen och Minoritetsspråkspriset 2016

Stockholm, 28 april 2016.
Det talade ordet gäller.

Klarspråkspriset 2016

Kära vänner!

"Språk som möts" har ju varit temat idag. När jag hör det tänker jag på både språk som kommunikationsmedel och språk som en del av den kulturella identiteten. När språk möts, möts också människor. Språket är en viktig del i vad det är att vara människa. Det som förenar oss, men också det som kan bygga murar mellan oss när vi inte förstår varandra. Med det senaste årets flyktingströmmar blir kommunikationen och förståelsen mellan människor viktigare än någonsin. Språk möts, kulturer möts, och vi får också fler möjligheter att lära av varandra.

Regeringen vill ha ett Sverige som håller ihop. Ett inkluderande samhälle och en levande demokrati. En viktig förutsättning för att öka deltagandet i demokratin är att människor förstår och kan ta till sig information i det offentliga. För den som inte förstår kan inte heller göra sig förstådd. Den som inte känner sig tilltalad kommer heller inte känna sig inkluderad och kan välja att ta avstånd. Om vi inte förstår varandra uppstår splittring och utanförskap. Det är därför det är så viktigt med ett enkelt och begripligt språk i det offentliga. Jag har sagt det förr och jag säger det igen – Klarspråk är en nyckel till delaktighet i demokratin!

Årets klarspråkskristall har temat "klarspråk i e-tjänster". Nu när det offentliga förnyar sina rutiner med allt fler e-tjänster är också tid att byta ut språket i gamla krångliga blanketter. Årets pristagare av Klarspråkskristallen är ett gott exempel på hur detta kan genomföras.

Det är dags för mig att presentera pristagaren av Klarspråkskristallen 2016 och läsa upp juryns motivering. Juryns motivering lyder:

"Årets pristagare av Klarspråkskristallen har, i samverkan med andra kommuner och med enkla metoder, utvecklat e-tjänsten 'Skolskjuts' i öppen källkod. Alla som deltagit i utvecklingsarbetet har fått klarspråksutbildning, även systemutvecklarna. E-tjänsten har användarna i fokus, använder ett klart språk och ger tydliga instruktioner. Arbetet är en inspiration för andra kommuners arbete med e-tjänster." Pristagaren av Klarspråkskristallen 2016 är... Sundsvalls kommun!

Minoritetsspråkspriset 2016

Språk är ofta intimt sammankopplat med kulturell identitet. Sverige är ett land med många språk och kulturella identiteter, ibland inom samma individ till och med. Språket är en del av kulturarvet. Kulturarvet är ett gemensamt arv. Det är inte statiskt. Det formas ständigt av människor tillsammans. Sverige ska vara ett land där många berättelser ryms och där olika röster hörs. Det är utgångspunkten i regeringens kulturarvs-politik. I höst planerar vi att lägga fram en proposition i kulturarvsfrågor till riksdagen.

Inte minst de nationella minoriteternas språk och kultur är viktiga i detta. De nationella minoriteterna har funnits så länge som Sverige har funnits. Deras kultur och språk ska bevaras, främjas och utvecklas. Sverige har skyldigheter enligt internationella konventioner som den europeiska språkstadgan, och minoritetslagstiftningen förstärker de nationella minoriteternas rättigheter. Efter drygt sex år med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är det dags att ta nästa steg. För att ytterligare säkra de nationella minoriteternas rättigheter avser regeringen att initiera en översyn av lagstiftningen och åtgärderna på området.

De nationella minoritetsspråken måste få möjligheter att revitaliseras om vi ska bevara den mångfald av röster som vi nu har i vårt land. Institutet för språk och folkminnen och somliga lärosäten hör till dem som arbetar för att skapa förutsättningar för detta. Men utan enskilda individers och organisationers engagemang skulle ingen revitalisering vara möjlig. Jiddisch var ett språk på utdöende men nu upplever både språket och den kultur som är förknippad med det, en renässans. Årets pristagare av minoritetsspråkspriset är en person som har gjort mycket för att denna renässans skulle bli möjlig.

Det är dags för mig att presentera årets pristagare av Minoritetsspråkspriset och läsa upp juryns motivering.

Juryns motivering lyder: "Årets pristagare av Minoritetsspråkspriset har genom ett målmedvetet och oavbrutet engagemang synliggjort minoritetsspråket jiddisch. Hennes oförtrutna arbete var i högsta grad instrumentellt då jiddisch blev ett av de erkända nationella minoritetsspråken.

Hon har initierat Sveriges jiddischförbund och inspirerat de jiddischtalande att revitalisera och utveckla språkfärdigheten och jiddischkulturen, vilket nu också lett till modersmålsundervisning i jiddisch i svenska skolor. Hon har med sitt engagemang, som spänner över två decennier, skapat en plattform för ett minoritetsspråk som gav ett utslocknande intryck på ytan, men som visade sig brinna och skapa glöd hos dem som ägde kulturarvet och språket."

Pristagaren av Minoritetsspråkspriset 2016 är... Susanne Sznajderman-Rytz!