Miljarder till socialförsäkringarna i regeringens höstbudget

I budgetpropositionen för 2017 satsar regeringen stort på att stärka de gemensamma försäkringarna genom satsningar på 2 miljarder fram till 2018. Budgetpropositionen för 2017 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Budgetsatsningarna rör flera av samhällets mer utsatta grupper och riktar särskilt in sig på ensamstående kvinnor, barnfamiljer med låga inkomster och personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

- Att människor ska känna sig trygga är en viktig del i vårt samhällsbygge. Våra gemensamma försäkringar for väldigt illa under åtta år med en moderatledd regering. Därför är jag väldigt glad att i halvtid satsa ytterligare två miljarder under mandatperioden för att stärka den svenska modellen och återuppbygga socialförsäkringarna, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Regeringens satsningar i höstbudgeten, inom ramen för överenskommelsen med Vänsterpartiet:

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning utgör ett grundskydd för den som haft låga eller obefintliga inkomster. För dem med garantiersättning och därmed lägst disponibel inkomst har ersättningen varit oförändrad sedan förmånen infördes år 2003.

Regeringen föreslår att garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp, vilket med hel garantiersättning innebär en höjning på 187 kronor per månad före skatt per år med 2017 års prisbasbelopp.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Höjning av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen föreslår även att ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 93 till 95 procent, vilket motsvarar den förändring som gjordes i bostadstillägget för pensionärer hösten år 2015. Höjningen ger som mest 100 kronor ytterligare i bostadstillägg per månad. Även den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg höjs till motsvarande nivå som för ålderspensionärer. Därmed stärks den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning.

Sammantaget gör höjningen av garantiersättningen och höjning av bostadstillägget att ungefär 200 000 personer i genomsnitt får drygt 2 000 kr mer per år från och med 2018.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag

Regeringen föreslår en höjning av inkomstgränserna inom bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer. Inkomstgränserna föreslås höjas från 117 000 kr till 127 000 kr för ensamstående och från 58 500 kr till 63 500 kr för makar och sambor.

Det är hushåll som på årsbasis har inkomster över den nuvarande inkomstgränsen som kan ta del av hela höjningen om 167 kr per månad. Förslaget ger framförallt effekt för sammanboende med låga inkomster.

Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Höjning av underhållsstödet för äldre barn

Regeringen har för avsikt att lämna lagförslag om en differentiering av underhållsstödets belopp genom att höja det för barn som är 15 år och äldre.

I kombination med höjningen av underhållsstödet för äldre barn kommer regeringen även att utreda en höjning av grundavdraget för bidragsskyldiga föräldrar. Grundavdraget är det som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader innan betalningsskyldighet för underhållsstöd beslutas.

Höjningarna planeras att träda i kraft den 1 januari 2018.

Höjning av flerbarnstillägget

Regeringen föreslår en höjning av flerbarnstillägget för det tredje barnet med 126 kronor per månad.

Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Kontakt

Victor Harju
Pressekreterare hos socialminister Annika Strandhäll
Mobil 072-504 36 70
e-post till Victor Harju