Ny sekretariatschef och nya projektstöd i Gröna klimatfonden

Under Gröna klimatfondens styrelsemöte som precis avslutats utnämndes en ny sekretariatschef, australiensaren Howard Bamsey. Dessutom beslutades om nya projektstöd på drygt 700 miljoner USD till utvecklingsländer för att hjälpa dem uppnå sina åtaganden i Parisavtalet.

- Med en rad nya projektbeslut har fonden tagit viktiga steg för att utvecklingsländer ska klara klimatomställningen, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

Bland annat fördelas nu 80 miljoner USD till små önationer för att installera geotermisk energi. Detta är ett tydligt resultat av Sveriges ansträngningar i Gröna klimatfonden under de gångna åren för att underlätta för dessa länder att tillgodogöra sig klimatfinansiering via fonden. Fonden har i och med dessa beslut allokerat ca 1,1 miljarder USD sedan de första projektbesluten fattades i november 2015. Stöd går till projekt som bidrar till att utvecklingsländer kan anpassa sina samhällen så att de bättre klarar effekterna av klimatförändringarna samt till deras omställning till en hållbar energiförsörjning

Fondens nya sekretariatschef, Howard Bamsey, har arbetat på Global Green Growth Institute och har en lång diplomatisk och vetenskaplig karriär inom internationella miljö- och klimatfrågor och hållbar utveckling.
- Det är mycket glädjande att styrelsen har kunnat enas om en ny sekretariatschef. Howard Bamsey har med sin bakgrund som internationell klimatförhandlare och som tidigare chef för Global Green Growth Institute förmågan att navigera i svåra vatten och erfarenhet av att få organisationer på rätt kurs, säger Isabella Lövin.

Om Gröna klimatfonden

Vid FN:s klimatmöte i Cancun 2010 enades parterna om att etablera en ny klimatfond, den Gröna klimatfonden. Fonden blev operativ i maj 2014 och förväntas bli en central aktör i det framtida globala klimatarbetet.

Fondens uppdrag är att stödja utvecklingsländer genom att finansiera omställningsinsatser för klimatanpassning, minskade utsläpp av växthusgaser, inklusive skogsrelaterade insatser. Minst hälften av stödet för klimatanpassning ska gå till särskilt sårbara länder, däribland de minst utvecklade länderna, små ö-stater och afrikanska länder.

Vid det initiala resursmobiliseringsmötet i november 2014 och vid COP 20 gjorde en rad länder, utfästelser till fonden som tillsammans översteg 10 miljarder USD för perioden 2015-2018. Sverige bidrog med fyra miljarder SEK och är därmed den största givaren per capita till fonden.

Fonden styrs av en styrelse bestående av 24 medlemmar med jämn fördelning mellan utvecklade länder och utvecklingsländer.

 

Kontakt

Annika Flensburg
Pressekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00