Förslag för en flexiblare och mer attraktiv ämneslärarutbildning

Utbildningsdepartementet skickar nu ut en promemoria med förslag om en mer flexibel ämneslärarutbildning för grundskolans årskurs 7-9 på remiss. Syftet är att öka utbildningens kvalitet och status genom bland annat krav på mer omfattande ämnesstudier och skapa större valfrihet för lärarstudenterna. Förslaget innebär också att svenska som andraspråk ska kunna kombineras med alla andra ämnen för att möta det ökade behovet av lärare med denna kompetens.

– I dag är det bara cirka 50 procent av studenterna som börjar på ämneslärarutbildningen för årskurs 7-9 som tar sig igenom hela utbildningen. Det är en alldeles för låg siffra. På till exempel förskollärarutbildningen tar 80 procent av de som påbörjar utbildningen examen. Det är också relativt få förstahandssökande per plats till ämneslärarutbildningarna i stort. Att få fler som söker och tar sig igenom ämneslärarutbildningen är viktigt för att möta lärarbristen så att alla elever får möta behöriga och kompetenta lärare, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

I promemorian föreslås bland annat att en ny tvåämnesutbildning för årskurs 7-9-lärare skapas vid sidan av dagens treämnesutbildning. Antalet ämnen som går att kombinera justeras så att de i högre grad överensstämmer med de som är tillåtna för inriktningen mot gymnasieskolan. Fler ämneskombinationer tillåts också för båda inriktningarna, bland annat kombinationen matematik och svenska. Svenska som andraspråk ska också gå att kombinera med alla ämnen för att möta de stora behov som finns i skolan. Dessutom föreslås att kravet på ämnesstudier höjs så att den lägsta omfattningen av ämnesstudier blir 60 högskolepoäng för årskurs 7-9-lärare i stället för dagens 45 poäng. Den ökade ämnesfördjupningen innebär en kvalitetshöjning och en mer attraktiv utbildning.

Att studenten kan få ett större ämnesdjup i två ämnen innebär att det blir lättare för lärosätena att upprätthålla kvalitet i utbildningen i fler ämnen och möjliggör dessutom i högre grad samläsning mellan inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och inriktningen mot arbete i gymnasieskolan. Förslaget ger tillsammans med de utökade möjligheterna till ämneskombinationer lärosätena större möjlighet till profilering och flexibilitet.

– Lärarutbildningen är en oerhört viktig utbildning. I elevernas möte med sina lärare läggs en stor del av grunden för elevernas kunskapsinhämtning och i förlängningen också för vårt gemensamma samhällsbygge. Förändringar av lärarutbildningarna måste därför vara väl genomtänkta och inte hastas fram. Därför har det här förslaget tagits fram i nära dialog med parterna inom nationell samling för läraryrket och utifrån tidigare remitterade förslag, säger Helene Hellmark Knutsson.

Förslaget om en ny mer attraktiv och flexibel ämneslärarutbildning föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Kontakt

Kristian Brangenfeldt
Pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Telefon (växel) 08-405 10 00