Nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet

Från den 1 januari 2018 ska regelverket för etableringsinsatser i större utsträckning harmoniseras med den övriga arbetsmarknadspolitiken och regelverket för nyanlända inom etableringsuppdraget ska bli mer likt det som gäller för övriga arbetssökande. Det framgår av den proposition som regeringen beslutat att överlämna till riksdagen i dag.

Syftet med det nya regelverket är att minska onödig administration och skapa förutsättningar för ökad flexibilitet och effektivitet i etableringen. Detta bör på sikt kunna leda till en bättre etablering för individen.

– Dagens regelverk är detaljstyrt i lag och gör det svårt att ställa tydliga krav på individen. Med det nya regelverket åtgärdas det. Det nya regelverket kommer fortsatt ha fokus på jobb från dag ett, men också bli mer individanpassat, ge ökad flexibilitet och lägga grund för ökad effektivitet, inte minst genom minskad tidsödande administration. Fler nyanlända måste komma i arbete eller studier inom etableringsperioden, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

– Vi hoppas genom detta få ett system som är tydligare och mer långsiktigt hållbart. För Miljöpartiet är det är viktigt att systemen anpassas efter individens förutsättningar och möjligheter både vad gäller nyanlända och andra arbetslösa. Med denna och andra reformer regeringen genomfört står Sverige betydligt bättre rustat för att ta emot nyanlända än vad vi gjorde hösten 2015, säger Maria Ferm, talesperson i migration och lika rätt för Miljöpartiet.

I propositionen föreslås bland annat att den så kallade rättigheten till etableringsplan tas bort och ersätts med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program i likhet med vad som gäller för övriga arbetssökande. Nyanlända kommer, liksom övriga arbetssökande, att få en individuell handlingsplan och anvisas till den insats som bedöms leda till arbete eller studier.

Redan enligt dagens regelverk ska etableringsersättningen sänkas vid ogiltig frånvaro från etableringsinsatser. System med nedsättning av ersättning kopplat till deltagande i arbetsförberedande insatser är viktigt för att ytterligare stärka incitamenten för den enskilde att aktivt delta i nödvändiga insatser.

Nyanlända inom etableringsuppdraget bör dock omfattas av ett proportionerligt åtgärdssystem som i stort motsvarar det som i dag gäller för övriga arbetssökande. Detta innebär att den som inte deltar i de insatser som bedöms vara nödvändiga för att få ett arbete skulle kunna förlora hela eller delar av sin etableringsersättning.

I propositionen föreslås det även att Försäkringskassan bör ta över handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen för att få en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning. Sammantaget förväntas förslagen i propositionen och kommande regeländringar på förordningsnivå leda till en väsentlig minskning av administration hos Arbetsförmedlingen och att fler nyanlända snabbare kommer i arbete eller reguljära studier.

Propositionen är ett resultat av den migrationsöverenskommelse som regeringen ingått med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

– Det är viktigt att det nu tydliggörs vilka krav man kan ställa på de som invandrar till Sverige. Men mer behövs för att minska jobbklyftan mellan inrikes- och utrikesfödda på arbetsmarknaden, säger Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna.

– Vägen till att bli en del av det svenska samhället går via jobb. Därför måste samhället lägga fokus på att nyanlända så snart som möjligt sysselsätter sig. Då lär man sig språket, bygger ett nätverk och ökar chanserna att få ett jobb. Med dessa förslag ställer samhället högre krav på att nyanlända ska sysselsätta sig och delta aktivt i samhällets åtgärder, säger Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet.

– Fler nyanlända måste komma i jobb och egen försörjning och det är bra att kraven att delta i etableringsinsatser förtydligas, säger Fredrik Malm integrationspolitisk talesperson för Liberalerna

– Det är bra att det blir tydligt vilka krav som ställs på den enskilde. Det är också viktigt att den individuella handlingsplanen blir tydlig vad gäller mål och inriktning och följs upp kontinuerligt. När detta görs förbättras möjligheter att få jobb, säger Desirée Pethrus, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Kontakt

Natali Sial
Pressekreterare hos arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial