SLU ska analysera effekterna av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, får i uppdrag av regeringen att analysera vad jordförvärvs- och arrendelagen har haft för effekter på skogsbruket och jordbruket. Uppdraget ska redovisas senast 31 december 2018.

Konkurrenskraftsutredningen pekade på att det finns tecken på att nuvarande lagstiftning om jordförvärv och arrende hämmar företagsutveckling på svensk landsbygd.

– Våra jord- och skogsbruksföretag är oerhört värdefulla för landsbygden, jobben och en hållbar tillväxt. Vi behöver därför studera effekterna av den lagstiftning som reglerar marknaden för mark och förutsättningarna för olika typer av företagande inom jord- och skogsbruk. Det här är något som jag vill undersöka noggrant, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Regeringen ger därför Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att genomföra en bred analys som omfattar såväl skogsbruk som jordbruk. Syftet är att undersöka hur lagstiftningen för jordförvärv och arrende såväl positivt som negativ påverkar företagsutvecklingen i skogsbruks- och i jordbrukssektorerna ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Det regionala perspektivet i analysuppdraget är särskilt viktigt eftersom marknaden för mark skiljer sig avsevärt åt i olika delar av Sverige

– I uppdraget ingår inte att lämna lagförslag. Först efter en noggrann analys kommer regeringen ta ställning till om och i så fall på vilket sätt specifika lagstiftningsförändringar bör utredas, säger Sven-Erik Bucht.

SLU ska också studera den nuvarande lagstiftningens effekter på aktivt brukande, den miljöhänsyn som tas och sysselsättning och bosättning på landsbygden. Uppdraget ska redovisas senast 31 december 2018.

Kontakt

Maria Soläng
Pressekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-2061947
e-post till Maria Soläng

Mer om livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan, från produktionen av råvaror från jorden, havet och skogen till livsmedelsindustri, export, handel, konsument, offentliga sektorns konsumtion, restaurang och måltidupplevelser. Strategin ska ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska utformas fram till 2030 och anger förutsättningarna för det fortsatta långsiktiga arbetet för en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsstrategin överlämnades till Riksdagen den 30 januari. Den 20 juni 2017 beslutade riksdagen att anta livsmedelsstrategin efter sedvanlig riksdagsbehandling.

Regeringens åtgärder för att nå målen i livsmedelsstrategin samlas i en handlingsplan som uppdateras löpande.