Flera storsatsningar inom Justitiedepartementets ansvarsområden i regeringens höstbudget

I dag har regeringen lämnat över budgetpropositionen för 2018 till riksdagen. Budgeten innehåller omfattande satsningar på bland annat Polismyndigheten, på övriga delar av rättsväsendet och på civilt försvar. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Rättsväsendet

I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor och vem man är. Fler brott ska förhindras och fler brott ska klaras upp. Det gäller såväl vardagsbrott som brottslighet som utgör ett hot mot den svenska demokratin, så som organiserad brottslighet, terrorism och hatbrott. Genom breda och långsiktiga åtgärder bygger regeringen ett starkare samhälle – ett samhälle där rättsväsendet och andra aktörer tillsammans tar ansvar för att skapa en tryggare tillvaro.

Några av satsningarna på rättsväsendet i regeringens höstbudget är:

Den största satsningen på polisen under 2000-talet

Regeringen genomför nu den största satsningen under 2000-talet på polisen. Anslaget till polisen höjs med 2 miljarder kronor för 2018, 2,3 miljarder 2019 och 2,8 miljarder 2020. Sammantaget för perioden innebär det att regeringen satsar 7,1 miljarder kronor på Polismyndigheten. Polisen får möjlighet att anställa fler poliser och förstärka arbetet på flera områden, som gränspolisens arbete och arbetet mot terrorism.

Pressmeddelande: Historisk satsning på polisen

Rättsväsendet stärks

För att säkerställa att regeringens omfattande satsning på Polismyndigheten får effekt tillförs 750 miljoner kronor till rättsväsendet och andra trygghetsökande åtgärder. Satsningen innebär bland annat att anslagen till Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården och SOS Alarm kommer att höjas. Från den 1 januari 2018 inrättas också ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism på Brottsförebyggande rådet med en uttalad ambition att stödja lokala aktörer.

Pressmeddelande: Kraftfulla satsningar på stärkt rättsväsende och ökad trygghet

Försvar och samhällets krisberedskap

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats och det innebär ökade krav på den svenska försvarsförmågan. Arbetet med civilt försvar är en hörnsten i uppbyggnaden av ett modernt totalförsvar.

Utökade resurser till civilt försvar

Under de kommande tre åren stärker regeringen det civila försvaret med totalt cirka 1,3 miljarder kronor. Resursförstärkningen utgör en del av överenskommelsen mellan regeringen, Moderaterna och Centerpartiet om ett tillskott till totalförsvaret med 2,7 miljarder kronor per år från 2018.

Civilt försvar syftar till att samhället vid höjd beredskap och i värsta fall krig ska ha förmåga att skydda befolkningen, säkra de viktigaste samhällsfunktionerna och stödja Försvarsmakten. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Migration

Regeringens mål är en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. För att nå en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs ett solidariskt ansvarstagande och samarbete inom organisationer som FN och EU men också ett fungerande och konstruktivt samarbete mellan Sveriges berörda myndigheter, kommuner och civilsamhälle. I enlighet med överenskommelse med de borgerliga partierna kommer antalet personer som vidarebosätts i Sverige att öka med 1 600 personer från och med 2018, totalt 5 000 personer per år. För att utöka möjligheten för familjer som har rätt att återförenas avser regeringen också att öka kapaciteten vid vissa utvalda utlandsmyndigheter, så att fler familjeåterföreningsärenden kan hanteras.

Några av satsningarna inom migrationsområdet i regeringens höstbudget är:

Mer pengar till kommuner för att undvika att ensamkommande behöver byta bostadsort

Tidigare i år presenterade regeringen ett tillfälligt kommunbidrag för att ensamkommande unga som hinner fylla 18 år under asylprocessen ska få möjlighet att bo kvar i kommunen som de har hunnit rota sig i. Många kommuner har uttryckt att de vill att dessa ungdomar ska stanna och därför tillför regeringen ytterligare 195 miljoner kronor i år, totalt 390 miljoner kronor, samt 195 miljoner kronor för 2018.

Arbetet med återvändande effektiviseras ytterligare

Den som efter en rättsäker prövning fått ett lagakraftvunnet beslut om avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska lämna landet inom angiven tidsfrist. Merparten av de som har fått ett avslagsbeslut återvänder självmant och det är här tyngdpunkten bör ligga även framöver. För att förstärka arbetet med återvändande tillför regeringen 114 miljoner kronor 2018, 199 miljoner kronor 2019 och därefter 76 miljoner kronor årligen. Regeringen ger också polisen möjligheter att genomföra arbetsplatsinspektioner för att kontrollera att arbetsgivare inte utnyttjar personer som inte får vistas i Sverige och vidtar åtgärder för att kunna fastställa identiteten på personer som kan antas befinna sig i landet utan uppehållstillstånd. Regeringen avser också att föreslå förbättrade regler för förvar

Kontakt

Fredrik Persson
Pressekreterare hos migrations­minister och biträdande justitie­minister Heléne Fritzon
Telefon (växel) 08-405 10 00
Sofie Rudh
Pressekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson
Telefon 08- 405 27 37
Mobil 072-5457421
e-post till Sofie Rudh