Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2018

Regeringen fattade i dag beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. Löptiden i statsskulden förlängs något vilket minskar risken till en låg kostnad. Styrningen av skuldens sammansättning behålls oförändrad.

- Kostnadsfördelen med att låna kortfristigt har fortsatt att minska. Detta motiverar att vi förlänger statsskuldens löptid ytterligare, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.

Löptiden är en av flera faktorer som påverkar statsskuldens förväntade kostnad och risk. Analyserna bakom de senaste årens riktlinjebeslut visar att kostnadsfördelen med att låna kortfristigt har minskat. För tredje året i följd förlängs därmed löptiden med 0,3 år i den del av statsskulden som utgörs av nominell upplåning i kronor. För de delar av statsskulden som utgörs av real kronskuld och valutaskuld görs inga löptidsförändringar. Styrningen av statsskuldens sammansättning behålls också oförändrad.

Det nuvarande volymriktvärdet på 70 miljarder kronor för instrument med mer än tolv år till förfall utgår och ersätts av ett löptidsintervall för hela den nominella kronskulden. I dag styrs löptiden i den nominella kronskulden med ett löptidsintervall för instrument med upp till tolv åt till förfall och med ett volymriktmärke för instrument med mer än tolv år till förfall.

I riktlinjebeslutet införs även förtydliganden om hur statsskuldens kostnad ska mätas. Detta för att göra det enklare att följa upp det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen.

Sammanfattning av riktlinjer för 2018

Löptiden(i termer av duration) för de tre skuldslagen ska styras mot:

  • Valutaskuld: 0‒1 år
  • Real kronskuld: 6–9 år
  • Nominell kronskuld: 4,3–5,5 år

Statsskuldens sammansättning ska styras mot:

  • Valutaskuld: Minskning med högst 30 miljarder kronor per år
  • Real kronskuld: 20 procent (långsiktigt)
  • Nominell kronskuld ska utgöra resterande andel

Bakgrund
Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaderna för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltingen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Ansvaret för att målet uppnås delas mellan regeringen och Riksgäldskontoret. Regeringen styr den övergripande risknivån i de årliga riktlinjebesluten, medan Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs inom ramen för riktlinjerna och i enlighet med målet. Till grund för beslutet ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer. Riksbanken ges också möjlighet att yttra sig över Riksgäldskontorets förslag.

Återrapportering av måluppfyllelsen lämnas till riksdagen vartannat år i form av en skrivelse. Nästa utvärdering kommer att lämnas till riksdagen i april 2018.

Kontakt

Anna Söderström
Pressekreterare hos finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-532 17 13
e-post till Anna Söderström, via registrator
Per Franzén
Ämnesråd/Finansmarknadsavdelningen
Telefon 08 - 405 54 68
e-post till Per Franzén, via registrator