Regeringen stärker styrningen av svenskt bistånd

Regeringen har fattat beslut om nya riktlinjer för strategier inom svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd samt en ny strategi för multilateral utvecklingspolitik. Avsikten är att stärka styrningen av svenskt bistånd och sätta större fokus på resultat, ändamålsenlighet och flexibilitet, genom hela kedjan från beslutsfattande till genomförande och uppföljning.

Ett framgångsrikt utvecklingssamarbete kräver såväl långsiktighet och förutsägbarhet som flexibilitet och anpassning till en föränderlig kontext. Ett ökat fokus på flexibilitet och ändamålsenlighet är därför en viktig utgångspunkt i de nya riktlinjerna.

- Vi ser tydliga exempel på bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och hur det demokratiska utrymmet krymper runt om i världen, Kambodja och Myanmar utgör tyvärr två aktuella exempel. Sverige måste försvara de grundläggande rättigheterna och ha beredskap för att kunna agera i länder där utvecklingen går åt fel håll, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Ny strategi för ett stärkt multilateralt utvecklingssystem

Gemensamma utmaningar hanteras bäst genom internationellt samarbete. Genom en ny strategi för multilateral utvecklingspolitik stärker regeringen också arbetet med att skapa ett sammanhållet och strategiskt svenskt samarbete med de multilaterala organisationerna. Den nya strategin betonar relevans, effektivitet och resultat. Det multilaterala utvecklingssystemet i dess helhet är centralt för genomförandet av Agenda 2030. Idag går mer än varannan krona av den svenska biståndsbudgeten till eller via multilaterala organisationer, där FN-systemet och Världsbanken är de största mottagarna. Det är viktigt att alla svenska aktörer - Regeringskansliet, myndigheter som Sida, ambassader och representationer utomlands – arbetar tillsammans för att uppnå goda resultat.

- Dagens utmaningar är alltför komplexa för att kunna hanteras av ett enskilt land eller en organisation. Endast tillsammans - med ett starkt multilateralt utvecklingssystem - kan vi möta dagens utmaningar. Vi behöver mer multilateralism, inte mindre, säger Isabella Lövin.

Stärkt fokus på resultat

De nya riktlinjerna klargör även regeringens syn på resultat och lägger grunden för en mer ändamålsenlig rapportering. Uppföljning, utvärdering, resultatredovisning är centrala delar för lärande, välgrundade beslut och för ett effektivt utvecklingssamarbete som bidrar till en hållbar utveckling.

- Regeringen har aktivt arbetat för att stärka styrningen, så att svenska biståndspengar i ännu större utsträckning ska bidra till en hållbar global utveckling, säger Isabella Lövin.

Effektivitet, samordning och riskmedvetenhet

Därtill finns ett tydligt fokus på bistånd- och utvecklingseffektvitet samt samordning och synergier mellan såväl olika verksamhetsområden som strategier. Utgångspunkten är att ett holistiskt och integrerat angreppssätt stärker verksamhetens effektivitet och kvalitet. Till detta hör också att strategiprocessen nu genomsyras av riskmedvetenhet för att kunna verka i riskfyllda miljöer.

- Sverige agerar ofta i riskfyllda kontexter. Istället för att låta det avskräcka oss måste vi handla ansvarsfullt och väga riskerna mot de resultat som kan uppnås. Risktagande är en förutsättning för att nå resultat, säger Isabella Lövin.

Bakgrund

Den svenska biståndsramen uppgår 2018 till 49 miljarder kronor.

Bilateral, regionalt och tematiskt inriktat utvecklingssamarbete
26 miljarder av biståndsramen fördelas genom 43 strategier, varav 25 bilaterala, sex regionala och 12 tematiskt inriktade strategier.

I genomförandet av geografiska och tematiska strategier ansvarar den eller de myndigheter som får i uppdrag att genomföra strategin för hur detta ska ske inom ramen för strategier. Flera myndigheter kan bidra till genomförandet av enskilda geografiska och tematiska strategier. Sida är dock den myndighet som i särklass allokerar den största volymen för genomförandet av strategiverksamhet.

Multilateralt utvecklingssamarbete

En betydande andel av Sveriges bistånd går till eller via multilaterala organisationer. Mottagare av svenskt multilateralt stöd är till exempel FN-organisationer, Världsbanken och globala fonder. Deras verksamhet spänner över ett brett fält som spelar en avgörande roll för utvecklingspolitiken inklusive det humanitära biståndet och genomförandet av Agenda 2030.

Ungefär en tredjedel av biståndsbudgeten förmedlas av Regeringskansliet (i huvudsak UD) som direkt kärnstöd till organisationernas centrala budget. Sida använder också multilaterala organisationer för att genomföra det bilaterala biståndet och det utgör ungefär 40 procent av Sidas totala utbetalningar. Sammantaget gör det att varannan svensk biståndskrona går till eller via multilaterala organisationer. Idag finns 16 multilaterala organisationsspecifika strategier som är styrande för runt 10 miljarder kronor i kärnstöd.

 

 

Kontakt

Anders Maxson
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Mobil 072-453 20 54
e-post till Anders Maxson