Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Azerbajdzjan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Azerbajdzjan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Azerbajdzjan fortsätter att uppvisa allvarliga brister vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, bland annat beträffande föreningsfrihet, mötesfrihet, pressfrihet, yttrandefrihet, valgenomförande, rättsstatens principer, situationen för fängslade, fackliga rättigheter samt rättigheter för kvinnor och hbtq-personer.

Landets ledning har åberopat nationens säkerhet som skäl för att kringskära medborgerliga rättigheter och minska utrymmet för det civila samhället via ändringar av såväl författning som andra regelverk under 2014-2016.

Kampen mot religiös radikalism anges som skäl för hårdare regler gällande icke-statliga organisationer. Efter en sammandrabbning mellan polis och islamister i staden Nardaran hösten 2015 med dödsfall på båda sidor antogs ett skärpt regelverk för religiösa aktörer, inklusive organisationer inom civilsamhället. Kuppförsöket i Turkiet 2016 ledde till en jakt på azerbajdzjanska Gülen-anhängare som ansågs finnas i de oppositionellas led. Personer som bedöms hota landets säkerhet behandlas hårdfört av rättsvårdande myndigheter. Godtyckliga frihetsberövanden och anklagelser om tortyr rapporteras relativt ofta av människorättsorganisationer.

Presidentadministrationen drev under perioden 2014-2016 förtalskampanjer mot civilsamhällesorganisationer, som utpekades som motståndsrörelser i främmande makters tjänst. Ett antal civilsamhällesorganisationer – såväl azerbajdzjanska som utländska – lämnade landet frivilligt eller under tvång till följd av den repressiva miljön.

Tvivelaktiga rättsprocesser och fällande domar med långa fängelsestraff för journalister och människorättsförsvarare har legat till grund för allt skarpare kritik mot landet från människorättsorganisationer under senare år.

Ett stort antal av de aktivister och oppositionella som fängslades 2014-2015 benådades under 2016 vid de sedvanliga amnestierna kring större högtider. Under 2016 förbättrades dialogen med bland andra EU. Sedan 2015 har även rättsläget för civilsamhället och dess givare förbättrats. Regelverket kräver dock registrering av varje givare, utförande civilsamhällesorganisation och enskilda projekt, vilket hindrar framväxten av ett starkt civilsamhälle i landet.

Även om den azerbajdzjanska författningen föreskriver fria och rättvisa val har OSSE/ODIHR pekat på allvarliga brister i genomförandet av både president- och parlamentsval.

Landets författning ändrades 2016, utan debatt i parlamentet men genom en folkomröstning. Enligt såväl Venedigkommissionen som landets opposition leder författningsändringen till ett väsentligen stärkt presidentstyre och ökad obalans mellan den verkställande och lagstiftande makten. Att parlamentet inte gavs möjlighet att debattera förslagen förstärkte detta intryck.

Myndigheternas vägran att tillämpa Europadomstolens dom om frisläppande av oppositionsledaren Ilgar Mammadov präglar alltjämt internationella samfundets syn på landets demokratiutveckling.

Azerbajdzjan är enligt författningen en sekulär stat, samtidigt som en övervägande del av befolkningen bekänner sig till islam. Såväl lagstiftningen som samhällslivet präglas av tolerans för andra trosriktningar och etniska grupper samt respekt för kvinnors rättigheter. Sociala normer och diskriminering framför allt på landsbygden krymper dock utrymmet för t.ex. kvinnor. HBTQ-personer är bland de mest utsatta och får svagt stöd för sina rättigheter från såväl myndigheter som övriga samhället.

Azerbajdzjan har en konflikt med sitt grannland Armenien över Nagorno-Karabach. Närmare 20 procent av Azerbajdzjans territorium står under annan makts kontroll till följd av konflikten. Enligt UNHCR finns drygt 620 000 internflyktingar i landet vilket, om än i avtagande grad, präglar tillståndet vad gäller mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.