Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Bolivia

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Bolivia samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Under de senaste åren har en rad framsteg nåtts som främjar de mänskliga rättigheterna i Bolivia. God ekonomisk tillväxt samt regeringens sociala satsningar har bland annat bidragit till att millenniemålen kring halverad fattigdom och tillgång till dricksvatten har uppnåtts liksom väsentligen ökat deltagande i utbildningssystemet. Viktiga framsteg har gjorts för att inkludera tidigare exkluderade urfolksgrupper i beslutsfattandet.

Trots en minskande ojämlikhet generellt finns alltjämt stora skillnader mellan landets olika regioner samt mellan stad och landsbygd när det gäller levnadsförhållanden samt tillgång till grundläggande offentlig basservice såsom rättvisa, utbildning och hälsovård. Landets författning från 2009 har tillsammans med regeringens politik bidragit till ökad politisk representation för kvinnor samt ökad inkludering av landets urfolk i politiskt beslutsfattande.

Rättssektorn genomgår en kris på grund av ineffektiva arbetsmetoder, otillräcklig budgettilldelning och förekomst av korruption. Införandet av val av domare genom folkomröstning har ifrågasatts utifrån principen om den dömande maktens självständighet. Bolivia har politisk pluralism och flerpartisystem. Det faktum att vicepresidenten även är parlamentets talman har kritiserats utifrån maktdelningsprincipen. Den bolivianska demokratiska traditionen omfattar ett aktivt civilsamhälle med frekventa gatuprotester. Övervåld från poliser i samband med protestmarscher har rapporterats. Lynchningar förekommer, framförallt på landsbygden. Situationen i landets fängelser karaktäriseras av överbeläggning och bristande tillgång till livsmedel, hälsa, vatten och sanitet. Det förekommer att personer befinner sig häktade under mycket lång tid utan rättegång. Civilsamhällets vakande roll har begränsats under senare år på grund av lagstiftning samt förekomst av självcensur. Ökad statsägd mediakoncentration samt juridiska och administrativa åtgärder mot vissa oppositionella medier har bidragit till ökad journalistisk självcensur.

Omkring 70 procent av den arbetsföra befolkningen innehar informella anställningar. Barnarbete förekommer. Den generella minimiåldern för ungdomar att arbeta är 14 år, men i vissa fall accepteras minimiåldern 10 år när det handlar om informella anställningar som inte anses utgöra fara för barnet eller inverka negativt på barnets möjligheter till skolgång. Kvinnor tjänar i genomsnitt hälften så mycket som män. Våld mot kvinnor är ett utbrett problem i Bolivia och landet anses vara ett ursprungs-, transit- och destinationsland för människohandel. Tonårsgraviditeter är frekvent förekommande och mödradödligheten är bland den högsta i regionen. På senare år har det noterats större öppenhet gentemot HBTQ-personer även om diskriminerande attityder alltjämt förekommer.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.