Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Bosnien och Hercegovina

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Bosnien och Hercegovina samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Förutsättningarna för en god samhällsstyrning enligt rättsstatens principer med mänskliga rättigheter som grund begränsas kraftigt av Bosnien och Hercegovinas konstitution. Konstitutionen är en bilaga till fredsavtalet i Dayton 1995 och utformades i huvudsak för att få stopp på kriget, inte för att bygga en väl fungerande stat. Konstitutionen är uppbyggd för att garantera politiska och andra rättigheter för de tre konstituerande folkgrupperna som är; bosniaker, bosnienkroater och bosnienserber. Andra folkgrupper, såsom judar och romer åtnjuter inte sina politiska rättigheter på samma villkor, och kan till exempel inte bli folkvalda på statlig nivå. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har konstaterat att delar av konstitutionen strider mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. I övrigt har landet dock ett bra ramverk av olika lagar till skydd för mänskliga rättigheter.

På grund av landets komplicerade statskick och bristen på reglerad dialog med civilsamhället, är det dock svårt att genomföra ändringar och tillägg av lagstiftning gällande mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i landet. Det decentraliserade och komplicerade politiska systemet, uppdelat på två relativt autonoma entiteter, varav en dessutom har tio kantoner som innehar den väsentliga politiska makten, påverkar tillgången till mänskliga rättigheter på alla plan. Rättstatens institutioner utsätts ständigt för hårt tryck, både politiskt och av olika intressegrupper. Det område där störst tillbakagång kan noterats är yttrande- och pressfriheten. Politiseringen av medier är här ett problem men också transparensen i ägarstrukturen och bristen på oberoende finansiering av public service.

Krigets fasor påverkar 20 år efter freden fortfarande människors levnadsförhållanden, inte minst då många människor fortfarande rapporteras som saknade. Den etniska segregeringen som orsakades av kriget har befästs med åren och gjort det svårt för minoriteterna att försvara sina rättigheter i vissa delar av landet.

Viss positiv utveckling har skett. I juli 2016 antogs viktiga ändringar i antidiskrimineringslagen som innebar stärkt skydd för HBTQ-personer, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.