Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Colombia

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Colombia samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den interna väpnade konflikten som pågått i över 50 år har haft förödande konsekvenser för situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Situationen har förbättrats avsevärt sedan 2012 då fredssamtal inleddes mellan regeringen och FARC-gerillan. Dessa ledde fram till ett fredsavtal hösten 2016. Dialogklimatet för frågor rörande mänskliga rättigheter, demokratiutveckling och respekt för rättsstatens principer är numera gott.

Regeringen Juan Manuel Santos har genomfört en rad viktiga initiativ med bäring på situationen för de mänskliga rättigheterna, däribland genom att anta en lag om gottgörelse för konfliktens offer (Ley de Víctimas y Restitución de Tierras) för övergrepp begångna av konfliktens parter, inklusive gerillagrupperna FARC och ELN, paramilitära grupper samt de statliga säkerhetsstyrkorna. Det finns ett omfattande personskyddsprogram för särskilt utsatta personer, bland annat fackliga ledare, försvarare av mänskliga rättigheter, journalister, politiker, domare och åklagare.

Trots viktiga framsteg under de senaste åren återstår alltjämt många utmaningar. Höga mordnivåer i delar av landet och rapporter om enskilda förekomster av utomrättsliga avrättningar, tortyr och påtvingade försvinnanden förekommer trots en allmänt förbättrad säkerhetssituation. ELN-gerillan och olika kriminella grupper fortsätter att begå allvarliga övergrepp i form av mord, övergrepp mot civilbefolkningen, tvångsförflyttningar, sexuellt våld och kidnappningar. Demokratin och rättsstatens principer hotas i vissa områden av den organiserade brottsligheten, med kopplingar till illegal gruvdrift och narkotikaproduktion och – handel. Under perioden 1985 till 2015 rapporteras 6,9 miljoner personer ha tvingats lämna sina hem. Den väpnade konflikten är den huvudsakliga anledningen till att människor tvingats fly, men kriminella grupper anges allt oftare som huvudorsaken till nya förflyttningar.

Den allmänna minskningen av våldsnivåer på grund av nedtrappningen av den väpnade konflikten motsvaras inte av en minskning av våld mot kvinnor, barn och andra utsatta grupper som människorättsförsvarare. Landrättigheter är fortsatt en källa till lokala konflikter.

Det legala skyddet för de mänskliga rättigheterna är väl utbyggt i Colombia och landets högsta domstolar uppvisar en hög grad av oberoende. Straffriheten för många typer av brott är dock utbredd. Detta gäller även brott relaterade till mänskliga rättigheter.

År 2015 levde cirka 28 procent av befolkningen i fattigdom och 8 procent av befolkningen i extrem fattigdom. Den flerdimensionella fattigdomen låg på cirka 20 procent. Ojämlikheten när det gäller fördelning av landets resurser är betydande och det finns mycket stora skillnader mellan stad och landsbygd, bland annat vad gäller tillgång till hälsa och utbildning. Trots framsteg på lagstiftningsområdet förekommer alltjämt diskriminering av kvinnor, afro-colombianer, HBTQ-personer, personer med funktionsnedsättning och urfolk.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.