Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Cypern

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Cypern samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Sedan den turkiska invasionen 1974 är Cypern ett delat land. Republiken Cyperns (hädanefter Republiken) regering kontrollerar inte öns norra del. 1983 upprättades där den så kallade "Turkish Republic of Northern Cyprus" (hädanefter: den turkcypriotiska sidan), som Sverige i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 541/1983 inte erkänner och som endast erkänns av Turkiet. Det finns fortfarande en stor turkisk militär närvaro på den turkcypriotiska sidan. Buffertzonen, som delar Cypern, övervakas av FN:s fredsinsats UNFICYP. Förhandlingar om en återförening pågår med målet om att ett fredsavtal ska läggas fram under 2017. Inte minst på grund av öns delning är situationen för de mänskliga rättigheterna på vissa områden otillfredsställdande.

I Republiken föreskriver lagen ett oberoende rättsväsende och rätten till en rättvis rättegång. Detta respekteras i hög grad men processerna är oftast utdragna. Yttrandefriheten är stadgad i konstitutionen och är generellt sett respekterad med en oberoende press som kan kritisera makthavarna. På den turkcypriotiska sidan är yttrande- och mediefriheten mer utsatt. Rättigheterna är stadgade i regelverk men trots detta inskränks de i olika utsträckning. I Republiken förekommer diskriminering i arbetslivet mot migranter och mot kvinnor. Överfulla fängelser är ett problem och förvar för asylsökande och migranter som väntar på avvisning lever inte upp till internationella standarder. Religionsfriheten slås fast i konstitutionen och är skyddad i praktiken. Den ekonomiska klyftan mellan Republiken och den turkcypriotiska sidan är stor. Kvinnor i Republiken är underrepresenterade i parlamentet, i regeringen och på lokal nivå. Landet styrs i hög grad
fortfarande av patriarkala strukturer. Våld mot kvinnor är ett av de mest utmärkande problemen.

Den turkcypriotiska minoriteten i Republiken får rösta och kandidera i presidentval. Turkcyprioter, oftast födda efter 1974, upplever dock att de har svårare att få id-kort och andra dokument utfärdade i Republiken. Spänningarna mellan grekcyprioter och turkcyprioter har emellertid minskat under de senaste åren men det har förekommit attacker mot bland annat turkcyprioter i Republiken, särskilt i samband med studentdemonstrationer.

I Republiken har det skett framsteg i HBTQ-frågorna och i november 2015 godkände parlamentet rätten till samkönade partnerskap. På den turkcypriotiska sidan klassades homosexualitet som en kriminell handling fram till 2014. Efter avkriminaliseringen har HBTQ-frågorna kunnat ta större plats men är fortfarande ett stigma.

Sedan Republikens inträde i EU 2004 har landet gjort viktiga framsteg genom anpassning till EU:s lagar och direktiv. Det finns dock alltjämt utrymme för förbättringar, inom inte minst ovan nämnda områden. EU:s regelverk är suspenderat på den turkcypriotiska sidan och det är relativt svårt att finna tillförlitlig data om situationen där. Respekten för de mänskliga rättigheterna är generellt sätt sämre där jämfört med situationen i Republiken.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.