Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Egypten

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Egypten samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Egypten har de senaste åren genomgått mycket omvälvande politiska förändringar, vilket påverkar förutsättningarna och utrymmet för rättsstatens principer, demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna. Det finns omfattande problem särskilt rörande respekten för de politiska och medborgerliga rättigheterna, där utvecklingen i flera fall är negativ. Konstitutionen ger på flera områden ett relativt gott formellt skydd, som dock ofta kringskärs genom restriktiv lagstiftning eller inte respekteras. Rättsstatens principer återspeglas i huvudsak i konstitutionen, men även här brister efterlevnad och genomförande. Rättssäkerheten för den enskilde är i flera fall svag. Såväl civila som polis, militär och rättsväsende drabbas av terroristattacker och annan våldsanvändning. Säkerhetssituationen, i synnerhet i Sinai, är svår.

Den politiska och lagstiftande debatten förs ofta i termer av ett uppfattat motsatsförhållande mellan å ena sidan respekt för de mänskliga rättigheterna och å andra sidan ett effektivt bekämpande av terrorism, för ett stabilt, säkert och sammanhållet samhälle. Det nationella MR-rådet framhåller i sin rapportering att respekt för mänskliga rättigheter är en förutsättning för stabilitet och utveckling.

Under 2016 samlades det nya parlamentet som valdes under slutet av 2015. Därigenom fullbordades formellt de huvudsakliga stegen i arbetet mot demokrati som presenterades 2013, och som innefattar antagandet av en ny konstitution, följt av president- och parlamentsval. Under sin första session bekräftade parlamentet, utan större debatt och på mycket kort tid, i princip samtliga de dekret genom vilka interimspresident Mansour och president Sisi styrt landet enligt konstitutionens regler för övergångsperioden. Flera av dessa lagar har mött omfattande kritik för att vara restriktiva och ibland repressiva. Ett omfattande lagstiftningsarbete fortsätter, bland annat rörande civilsamhälle, media, lokal förvaltning och val. I flera fall förefaller resultatet bli inskränkningar i konstitutionens bestämmelser om fri- och rättigheter. På andra områden görs vissa framsteg, såsom kriminalisering av smuggling av migranter och flyktingar. Ny lagstiftning mot diskriminering kan komma att förbättra situationen för bland annat personer med funktionsnedsättningar.

Utrymmet krymper för det civila samhället och MR-försvarare och även för den politiska debatten och för oliktänkande. Lokala och internationella civilsamhällesorganisationer rapporterar om svåra förhållanden i fängelser och häkten, en ökning av antalet påtvingade försvinnanden och godtyckliga frihetsberövanden, övergrepp mot journalister och ett minskat utrymme för oberoende fackföreningar. Staten har en stor roll i ägande och direkt eller indirekt kontroll av media. Samtidigt förekommer debatt och kritik mot regering och myndigheter, också i statsägd – och i synnerhet engelskspråkig – media.

Respekten för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter har utvecklats i en försiktigt positiv riktning, även om utmaningar återstår. Det handlar dels om genomförande av nyligen antagen lagstiftning och styrdokument för att till exempel motverka våld mot kvinnor, dels om att komma tillrätta med den könsdiskriminering som resulterar i ett lågt kvinnligt deltagande i det ekonomiska och politiska livet. Diskriminering av minoriteter och på grund av sexuell läggning eller könsidentitet förekommer. Barns rättigheter åsidosätts många gånger och respekteras inte fullt ut.

Utbildningsväsende och sjukvård har utmaningar och miljöförstöringen är påtaglig, vilket begränsar individens rätt till utbildning och bästa möjliga hälsa. En hög befolkningstillväxt och ett bekymmersamt ekonomiskt läge med hög inflation påverkar statens kapacitet att respektera medborgarnas åtnjutande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till arbete och tillfredsställande levnadsstandard.

Egypten granskades senast 2014 enligt MR-rådets universella granskningsmekanism, Universal Periodic Preview (UPR). En särskild kommitté har skapats för att leda och samordna genomförandet av de rekommendationer som accepterades (merparten av totalt 300). Ett antal lokala civilsamhällesorganisationer lämnade bidrag till granskningen och följer och rapporterar om dess genomförande. Egypten valdes i oktober 2016 in som medlem av MR-rådet från 2017 till 2020.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.