Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Eritrea

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Eritrea samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Eritrea styrs utan konstitution, håller inte allmänna val, saknar ett fungerande parlament, har begränsad yttrande- och tryckfrihet, har brister i rättssäkerheten och det finns ett stort antal rapporter från enskilda om att tortyr och misshandel förekommer i fängelserna. Många eritreaner befinner sig på flykt från landet. Eritrea är alltjämt ett avskärmat land där få internationella aktörer och observatörer tillåts verka. Under de senare åren har Eritrea öppnat upp för fler besök av internationell media och engagerat sig i utvecklingssamarbete med bland annat FN och EU, men situationen för de mänskliga rättigheterna är fortsatt svår att verifiera.

Den särskilda undersökningskommission av de mänskliga rättigheterna i Eritrea (Commission of Inquiry, CoI) som tillsattes av FN:s råd för mänskliga rättigheter år 2014 lämnade sin slutrapport i juni 2016. Kommissionen fick inte tillstånd att besöka landet, men bedömde på grundval av bland annat intervjuer med människor som flytt att Eritrea har begått och fortsatt begår brott mot mänskligheten inom ett flertal områden. FN:s råd för mänskliga rättigheter kunde inte enas om CoI:s bedömning att brott mot mänskligheten hade begåtts, men fördömde Eritrea för systematiska, utbredda och allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter i en resolution den 28 juni 2016.

Regeringspartiet Peoples’ Front for Democracy and Justice, PFDJ, är det enda parti som är tillåtet i Eritrea. Parlamentet har upphört att fungera och någon opposition eller fristående press tillåts inte verka i landet. President Isaias Afwerki aviserade i maj 2014 att en ny konstitution skulle utarbetas, men hittills har inga konkreta resultat redovisats.

De ledande företrädare för oppositionen och de journalister som fängslades år 2001, däribland den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, hålls fortfarande fängslade. Det finns ingen information om att någon rättsprocess inletts i dessa fall, trots uttalanden från regeringsföreträdare under år 2016 om att så ska ske. Sverige har inte medgivits tillträde till Dawit Isaak enligt paragraf 36 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser, som Eritrea tillträdde den 14 januari 1997.

Rättsväsendet präglas av brist på transparens och är undermåligt. Det finns rapporter om godtyckliga frihetsberövanden. Det finns rapporter om utomrättsliga avrättningar vid desertering från militärförband och vid flykt från landet. Domstolsväsendet uppvisar brister i rättssäkerheten, i synnerhet när det gäller de specialdomstolar som kommit att användas allt mer.

Tvångsarbete är förbjudet, men det omfattande värnpliktsväsendet kan betraktas som en form av tvångsarbete, särskilt med tanke på att tidsomfattningen för värnplikten är obestämd.

Diskriminering på grund av kön är olagligt i Eritrea och den eritreanska regeringen har offentligt uttalat sig mot våld mot kvinnor. Regeringen har arbetat mot kvinnlig könsstympning med vissa positiva resultat, men det förekommer fortsatt särskilt på landsbygden. Kvinnor deltar på lika villkor som män i värnpliktsväsendet. Det finns vittnesmål om våldtäkter och sexuella övergrepp inom de militära strukturerna.

Dödsstraff finns på straffskalan, men det är inte känt om dödsstraffet har tillämpats sedan landets självständighet 1993. Homosexualitet är förbjudet i eritreansk lag och kan beläggas med fängelsestraff.

Eritrea är ett av världens fattigaste länder. Den utbredda fattigdomen präglar förhållandena i landet. Den ekonomiska aktiviteten är låg, livsmedelsförsörjningen är ansträngd och hälsovården är bristfällig. FN rapporterar om framgångar med att uppfylla millennieutvecklingsmålen (MDG) för barnadödlighet och mödradödlighet.

Gränstvisten mellan Etiopien och Eritrea förblir olöst mer än femton år efter det att parterna ingick ett fredsavtal i Algeriet och konflikten med Etiopien präglar alltjämt Eritreas inrikes- och utrikespolitik. Det omfattande värnpliktsväsendet, avsaknaden av konstitution, specialdomstolarna och bristande öppenhet i offentliga finanser motiveras med den olösta konflikten.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.