Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Etiopien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Etiopien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Med nära 100 miljoner invånare är Etiopien Afrikas näst folkrikaste land.
Landets ekonomiska tillväxt har varit en av de starkare i världen de senaste åren och andelen människor som lever i fattigdom minskar, även om landet fortfarande är ett av Afrikas fattigaste. Konstitutionen bygger på en etnisk federalism och regeringen baserar sitt maktutövande på den speciella "revolutionära demokratin", en statsledd utveckling (developmental state) med femårsplaner och en stark centralmakt. Respekten för mänskliga rättigheter är fastställd i konstitutionen, men genomförandet har allvarliga brister på flera områden. Den brist på transparens och oberoende media som
föreligger, gör samtidigt bedömningen av den aktuella situationen för
mänskliga rättigheter i Etiopien svår.

Rättsväsendet är trots sitt formella oberoende svagt. Situationen i etiopiska fängelser och häkten är ofta mycket dålig. Frihetsberövade nekas regelbundet grundläggande rättigheter. Bekämpning av korruption är en prioriterad fråga för regeringen men den är trots detta utbredd.

Antalet civilsamhällesorganisationer som verkar för mänskliga rättigheter har minskat drastiskt sedan civilsamhälleslagen antogs 2009. Internationella människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch är inte tillåtna att verka i landet.

Tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning är förbjuden enligt grundlagen, men trots detta rapporterar flera människorättsorganisationer om förekomsten av sådan behandling vid polisstationer och i fängelser. Endast ett fåtal av dessa fall utreds. Enligt flera källor har utomrättsliga avrättningar förekommit under 2015 och 2016.

Journalister och oliktänkande tillämpar självcensur och många har flytt landet på grund av rädsla att bli frihetsberövade. Hemsidor på internet blockeras utan transparens. Även sociala medier blockeras regelbundet.

Omfattande politiska protester har ägt rum i landet, framför allt i Oromia-och Amhara-regionerna. Markanvändning, brist på politiskt utrymme och diskriminering rapporterades vara den bakomliggande orsaken. Minst 400 människor uppskattas ha dödats, tusentals skadades och greps under perioden november 2015 till maj 2016. Protesterna i Amhara-regionen under hösten 2016 ledde till våldsamheter mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor och ett hundratal människor tros ha omkommit. Flera oppositionspolitiker har frihetsberövats i samband med protesterna. Dessa och efterföljande oroligheter ledde till att undantagstillstånd utlystes den 8 oktober 2016 som medförde en rad inskränkningar i mänskliga fri- och rättigheter.

Det förekommer kränkningar av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i form av undermåliga arbetsvillkor, barnarbete och diskriminering på grund av kön.

Våld, inklusive sexuellt våld och diskriminering av kvinnor och barn, är fortsatt ett utbrett problem. Trots förbud förekommer könsstympning och andra skadliga sedvänjor i stor omfattning. Andra allvarliga kränkningar mot kvinnor och barn är tvångsarbete, prostitution och människohandel.

Landets över 80 olika etniska grupper lever överlag i relativt fredlig samlevnad. Det förekommer dock regelbundna konflikter mellan några av dessa, ofta kopplade till betesmark och vatten.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.