Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Irak

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Irak samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak är mycket oroande.

Irak präglas av flera sammanfallande och relaterade utmaningar. Kriget mot Daesh, terrorism, en tydlig ekonomisk nedgång, en humanitär kris samt en politisk fragmentering har haft en negativ inverkan på åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna i landet. Dessa faktorer har också haft en negativ påverkan på efterlevnaden av rättstatens principer och de demokratiska institutionerna. FN uppskattar exempelvis att den väpnade konflikten mot Daesh, våld och terrorism, sedan januari 2014 och fram till oktober 2016, har krävt 23 952 döda och 47 171 skadade, både civila och militära från alla stridande parter. Antalet fortsätter att öka. Flera omfattande massgravar har upptäckts i de områden som befriats från Daesh.

Den pågående konflikten under rapporteringstiden har försvårat en mer fullödig kartläggning av övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, begångna av främst Daesh men i mindre utsträckning även av andra aktörer. De stora internflyktingströmmarna och det bristande tillträdet bidrar till denna problematik.

Vid sidan om konflikten återstår en rad utmaningar för åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna i Irak. Dödsstraffet tillämpas fortfarande, och en ökning i antalet verkställda dödsstraff under 2016 har noterats i jämförelse med föregående år. Rättssäkerheten har brustit i flera rättegångar med dödsstraff som påföljd. Rättsväsendet är svagt, det är brist på personal och resurser, och det finns uppgifter om att tortyr förekommer, framför allt i samband med häktning vid brottsmisstanke.

Kvinnors rättigheter är fortsatt eftersatta i Irak. Kvinnors deltagande i politik och i arbetslivet är mycket låg. Lagstiftning som diskriminerar mot kvinnor kvarstår i både brottsbalken och i civilrätten. Det saknas tillräckligt skydd mot sexuellt och könsbaserat våld. Till exempel har ett lagförslag som stärker skyddet mot våld i nära relationer inte antagits av parlamentet efter fyra års beredning.

Många barn går miste om sin skolgång, särskilt barn som tvingats till flykt inom landet. Det finns uppgifter om att analfabetismen har ökat något i landet, framför allt bland flickor bosatta på landsbygden.

Ett antal tendenser som berör situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak under 2015-2016 kan särskilt noteras:

Daesh har begått svåra och omfattande övergrepp i strid mot folkrätten, krigets lagar och humanitär rätt. Minoritetsgrupper, kvinnor, barn och meningsmotståndare har varit särskilt utsatta.

Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr har försämrats i takt med att konflikten fortskridit. Det finns uppgifter om att regeringsstyrkor och till regeringen knutna milisgrupper utfört övergrepp, bland annat i anslutning till militära aktioner mot Daesh.

Antalet internflyktingar har ökat markant under det senaste året och uppgick till cirka 3,4 miljoner människor sommaren 2016. Resurserna för att möta de humanitära behoven har varit ansträngda. Internflyktingar har ofta svårt att erhålla samhällstjänster och deras rörelsefrihet är begränsad.

Irak har som första land i MENA-regionen antagit en nationell handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet. Implementeringen av densamma pågick under året, dock med svårigheter på grund av underfinansiering. Kvinnors rättigheter är ändå fortsatt eftersatta.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.