Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Israel

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Israel samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Denna rapport behandlar situationen för de mänskliga rättigheterna i staten Israel inom 1967 års gränser och det ockuperade syriska Golan. Israeliska myndigheters respekt för de mänskliga rättigheterna i det ockuperade Palestina behandlas i rapporten Mänskliga rättigheter i Palestina 2016.

Respekten för mänskliga rättigheter i Israel påverkas av ockupationen av Palestina och konflikterna med grannländerna. Landet befinner sig i permanent undantagstillstånd sedan 1948, vilket enligt israelisk rätt ger regeringen vissa särskilda befogenheter. Perioder med upptrappat våld såsom under Gazakriget 2014 och våldsvågen som eskalerade under 2015 medförde betydande utmaningar för hela det israeliska samhället, inklusive respekten för de mänskliga rättigheterna framför allt i det ockuperade Palestina. Denna problematik behandlas mer utförligt i rapporten Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Palestina 2016.

Staten Israel är uppbyggd enligt rättsstatliga principer. I internationella mätningar placerar sig Israel högt vad gäller god samhällsstyrning samt lag och ordning, även om det finns brister, exempelvis vad gäller korruption. Rättsväsendet är självständigt i förhållande till den verkställande och lagstiftande makten och fäller regelbundet avgöranden som går emot regeringens och parlamentets linje. För medborgare i Israel och bosättare på ockuperade Västbanken inklusive östra Jerusalem respekteras i stor utsträckning rättssäkerhetsgarantier. Personer på ockuperat område respektive personer som misstänks för säkerhetsrelaterade brott omfattas inte av samma rättssäkerhetsgarantier. Det finns också en klyfta mellan formella garantier i lag och den verklighet som minoriteter i Israel möter.

Israel har ett demokratiskt styrelseskick med ett valsystem som garanterar fria och rättvisa val. Politiskt deltagande och samhälleligt engagemang är generellt högt. Vissa grupper såsom kvinnor och minoriteter är i praktiken underrepresenterade.

Israel har ett aktivt civilsamhälle. Människorättsorganisationer har de senaste åren uttryckt oro för en gradvis urholkning av utrymmet för det civila samhället och beskriver ett alltmer polariserat samhällsklimat som gjort det svårare för organisationerna att verka, särskilt i frågor som rör ockupationen av Palestina.

Antalet frihetsberövanden utan rättegång i form av så kallat administrativt förvar ökade under perioden 2014-2016. Rätten till liv och kroppslig integritet respekteras i stor utsträckning för israeliska medborgare. Uppgifter förekommer om kränkningar av förbudet mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, särskilt av palestinier, inklusive minderåriga. Endast ett fåtal av de anmälningar som görs om brott som begås av israeliska myndigheter eller civila mot palestinier i det ockuperade Palestina leder till utredning och lagföring.

Mötes- och föreningsfrihet respekteras i stor utsträckning. Religionsfriheten är fastslagen i Israels självständighetsförklaring, men den ortodoxa judendomen intar i praktiken en särställning, vilket har konsekvenser för de icke ortodoxa strömningarna i judendomen och för andra religioner.

Yttrande-, press- och informationsfrihet garanteras i lag. Medieklimatet är pluralistiskt och livligt och internetanvändandet utbrett. Människorättsorganisationer har uttryckt oro för en trend av ökande politisk inblandning i mediemarknaden liksom utspel mot journalister och media från offentliga företrädare.

Israel håller en relativt god standard på utbildningsområdet och majoriteten av den israeliska befolkningen har god tillgång till hälso- och sjukvård. Levnadsstandarden i Israel är relativt hög. Inkomstklyftorna är dock stora och det finns väsentliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller rätten till arbete, hälsa, utbildning och tillfredställande levnadsstandard. De socioekonomiska förhållandena är generellt sämre för ultraortodoxa judar och arabiska medborgare i Israel, särskilt beduiner. Diskriminering av arabiska israeler förtekommer i arbetslivet. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra socioekonomiska ojämlikheter.

Kvinnor har förhållandevis stark ställning i Israel, men är underrepresenterade i det offentliga livet, har lägre löner och utsätts för diskriminering på det familjerättsliga området. Homo-, bi-, trans- och queer-personers rättigheter har stärkts och i de större städerna råder generellt öppenhet mot hbtq-personer.

Israel är ett heterogent samhälle där olika befolkningsgrupper i stor utsträckning lever åtskilda liv, inom olika bostadsområden, med separata skolsystem och media. Den största minoriteten utgörs av den femtedel av befolkningen som är arabiska medborgare med arabiskt ursprung i Israel, varav många identifierar sig som palestinier och vilka inkluderar beduiner, nedan benämnda arabiska israeler. Den arabisk-israeliska befolkningen, särskilt beduiner, har generellt sett sämre förhållanden vad gäller politisk representation, inkomst, anställning, hälsa, utbildning, rätt till land och boende än den judiska befolkningen. Det finns också uppgifter om diskriminering mot minoriterer inom den judiska befolkningen, såsom judar av etiopiskt ursprung, ultraortodoxa samt judar med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika (mizrahim).

Israel har ratificerat flyktingkonventionen men har kritiserats för att rutinmässigt ge avslag eller underlåta att behandla asylansökningar samt för sin politik att få personer att lämna landet genom bland annat omlokalisering genom avtal med tredje land. Israel ger tillfälligt kollektivt skydd mot deportering. Cirka 40 000 personer med skyddsbehov, främst från Eritrea och Sudan, befinner sig i Israel illegalt och lever i många fall under utsatta förhållanden.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.