Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Jordanien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Jordanien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den jordanska regimen talar regelbundet om reformer i demokratisk riktning samt för att stärka rättstaten och mänskliga rättigheter. Denna retorik motsvaras dock inte av en verklig förändring och i praktiken har snarare läget för mänskliga rättigheter i landet under senare år försämrats och makten centraliserats kring kung Abdullah den II.

Jordanien gränsar till regionens mest utdragna konflikthärdar vilka utgörs av kriget i Syrien och Irak samt Israel/Palestinakonflikten. Dessa konflikter påverkar landets inrikespolitiska utveckling liksom frågor om säkerhet och stabilitet. Jordanien har tagit emot över en halv miljon syriska flyktingar och tiotusentals från Irak, Libyen och Jemen.

I ljuset av den turbulenta regionala utvecklingen är säkerhet och stabilitet de ledande prioriteringarna för Jordanien, ofta på bekostnad av mänskliga rättigheter. Inskränkningar har på senare år varit mest omfattande inom yttrande-och åsiktsfrihet. Flera journalister har åtalats och fängslats under landets breda anti-terrorismlagstiftning. Även föreningsverksamhet har försvårats genom myndigheternas ökade kontroll. Parallellt har kungen stärkt sin makt genom en rad konstitutionella ändringar.

En ökande radikalisering bidrar till ett alltmer konservativt samhälle som även påverkar klimatet för mänskliga rättigheter. Detta gäller inte minst synen på mångfald, kvinnors rättigheter och användning av dödsstraffet. Dödsstraff började åter verkställas 2014 efter ett åtta års de facto moratorium.

Jordanien har en svag ekonomisk utveckling och stora sociala klyftor vilket hindrar landets invånare från att till fullo åtnjuta en rad rättigheter. Världsbanken beräknar att ca en tredjedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen under minst ett kvartal om året.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i ekonomin, politiken och i det offentliga livet. En rad lagar rörande straff och familjerätt diskriminerar kvinnor. Jordanien bibehåller reservationer mot två artiklar i CEDAW.

Den humanitära kris som pågår inom landets gränser innebär att flyktingar är särskilt sårbara. Kapaciteten att tillgodose flyktingars behov och mänskliga rättigheter är begränsad och i hög grad beroende av internationellt stöd.

Jordaniens roll som flyktingmottagande land har fått vida beröm. Sedan juni 2016 är dock Jordaniens gräns till Syrien stängd och inga skyddsbehövande och krigsskadade släpps in i landet. Flyktingar, särskilt oregistrerade palestinska flyktingar från Syrien, lever under svåra omständigheter med risk för deportation. Drygt 90 procent av den syriska flyktingbefolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.