Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kazakstan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kazakstan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Situationen för mänskliga rättigheter präglas, trots uttalade reformsträvanden, av betydande brister. Med hänvisning till behovet av att försvara ekonomiska landvinningar och den sekulära staten söker regimen motverka främst radikal islamism eller andra rörelser som riskerar att underminera den nuvarande ordningen. Dessa åtgärder, även i form av lagstiftning, inkräktar inte sällan på principer om mänskliga rättigheter, i synnerhet vad gäller yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet.

Kazakstan vann självständighet i samband med Sovjetunionens upplösning och har alltsedan dess styrts av president Nursultan Nazarbajev vars exekutiva maktbefogenheter är omfattande. Presidenten leder även det statsbärande partiet Nur Otan som har egen majoritet i parlamentet. Det råder generellt en låg grad av politisk pluralism och regimkritiska media motarbetas. Partiväsendet är svagt utvecklat och de tre partier som finns representerade i parlamentet står inte i opposition till presidenten.

Sedan självständigheten har prioritet givits åt landets ekonomiska utveckling, en process som till större delen varit lyckosam. Landets ekonomiska tillväxt sedan millennieskiftet har gjort det möjligt för regeringen att förbättra välfärden och det sociala skyddsnätet för stora delar av befolkningen. De ekonomiska landvinningarna har resulterat i kraftigt minskad fattigdom och väsentligt höjd levnadsstandard för folkflertalet.

Statsmakten är i sig själv utpräglat sekulär och politiken kännetecknas av insatser för att främja en fortsatt fredlig samlevnad mellan landets många olika folkgrupper och företrädare för olika religioner.

Regeringen fortsätter att ta steg för att förbättra kvinnors situation och eliminera könsbaserad diskriminering. I synnerhet försöker staten motverka religiöst eller kulturellt motiverade tendenser i motsatt riktning. Trots detta kvarstår stora utmaningar gällande implementering och verkställande av beslut som syftar till att öka jämställdheten och stärka kvinnors rättigheter i landet.

Våren och sommaren 2016 kännetecknades av protester mot en föreslagen landreform och två våldsamma islamistiskt inspirerade attacker i Aktobe och Almaty. I kölvattnet av dessa händelser noteras en tendens mot ökad kontroll av frivilligorganisationer som erhåller utländskt stöd och framför allt vissa religiösa samfund. Pågående diskussion i parlamentet kring skärpt anti-terrorlagstiftning kan komma att leda till minskat utrymme för delar av civilsamhället och religiösa sammanslutningar.

Regeringen erkänner vissa brister på området mänskliga rättigheter och samarbetar med internationella och enskilda organisationer för att komma till rätta med dem. I december 2015 undertecknades ett fördjupat partnerskap och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan, det första i sitt slag mellan EU och ett centralasiatiskt land. Respekten för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna samt för rättsstatsprincipen är en del av avtalet. Dialog om mänskliga rättigheter förs regelbundet med EU, men det finns ibland en viss ovilja att diskutera enskilda fall av misstänkta kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.