Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kirgizistan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kirgizistan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Bland de fem centralasiatiska republiker som vann självständighet i samband med Sovjetunionens upplösning har Kirgizistan uppvisat ett större mått av politisk pluralism och är det enda land i regionen där parlamentet spelar en central politisk roll. Politiska påtryckningar och korruption bidrar dock till problem vad gäller respekten för rättsstatens principer. Samhällsutvecklingen har dock kännetecknats av politisk turbulens och återkommande oroligheter. Landet har under sin tjugofemåriga historia sett avsättandet av två presidenter, upprepade ändringar i landets konstitution och våldsamma etniska sammandrabbningar mellan uzbeker och kirgizer i landets södra delar.

Stora delar av befolkningen lever under mycket knappa förhållanden. Korruptionen är djupt rotad och genomsyrar samhället på alla nivåer, inte minst rättsväsendet. Med en svag stat som inte lyckas sörja för medborgerlig service och ett genomkorrumperat rättsväsende, stärker istället religionen och så kallade traditionella värderingar successivt sin roll i samhället.

Kvinnor är i ökande grad utsatta för diskriminering. Misshandel i hemmet är ett växande problem och kvinnors representation i arbetsliv och förvaltning är låg jämfört med männens. Särskilt i landsbygdsdistrikten ökar antalet brudkidnappningar och arrangerade äktenskap med underåriga flickor.

En trend under 2015-16 är att kvinnor och hbtq-personer vittnat om hur de i högre grad utsätts för förtryck och diskriminering. Vidare förekom under samma tid rapporter från civilsamhället om ökat tryck mot journalister och människorättsförsvarare.

Landet lider av tillkortakommanden vad gäller lika rättigheter för etniska minoriteter, där den uzbekiska minoriteten utgör den största och samtidigt mest marginaliserade gruppen.

Trots många problem bör framhållas att det civila samhället i Kirgizistan ännu är relativt starkt och att flera internationella så väl som inhemska organisationer för mänskliga rättigheter i stort tillåts utföra sitt arbete med att bevaka och rapportera om situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Oberoende media tillåts också verka i högre utsträckning än i grannländerna.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.