Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Lettland

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Lettland samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Respekten för de mänskliga rättigheterna i Lettland är överlag god och det sker en kontinuerlig förbättring. Landet är en väl fungerande demokrati med fria val och ett pluralistiskt partisystem.

Det politiska systemet har sedan självständigheten 1991 präglats av förändring och partierna är i huvudsak uppdelade längs en etnisk och språklig skiljelinje. Ekonomiska egenintressen spelar alltjämt en viktig roll i politiken. Det finns nära band mellan politiker och näringsliv som ibland påverkar politiska beslut om resursfördelning, upphandlingar och utformning av lagar. En fortsatt utmaning är det låga förtroendet bland den lettiska befolkningen för sina politiska institutioner. Staten har vidtagit åtgärder för att öka den nationella säkerheten som svar på hot från Ryssland samt upplevda risker kopplade till flyktinginvandringen. Under 2016 stängdes tillgången till vissa ryska tv-kanaler efter att de befanns ha spridit lögner och propaganda, en ändring i kriminallagen infördes som gör det olagligt att införskaffa information som kan skada Lettland, vilket kritiserats av journalister för att försvåra deras arbete och under hösten 2016 presenterade regeringen ett förslag om slöjförbud.

Lettland har en förhållandevis god jämställdhet i fråga om kvinnors sysselsättning. Socialt präglas samhället dock fortfarande av en könsstereotyp kvinnosyn. Våld i hemmet är ett problem, liksom trafficking och prostitution.

Ungefär 37 procent av befolkningen i Lettland tillhör den ryskspråkiga minoriteten. Denna grupp deltar i samhällslivet på samma villkor som lettiskspråkiga, med vissa undantag. Den lettiska språklagen är strikt och stipulerar att lettiska måste användas i all offentlig verksamhet och information. Personer som inte talar tillräckligt god lettiska riskerar att förlora sina jobb och i de offentliga skolorna tillåts maximalt 40 procent av undervisningen ske på ett minoritetsspråk.

Under de senaste åren har staten vidtagit åtgärder som främjat moralkonservativa värderingar. Som exempel kan nämnas ett tillägg i skollagen om moral i undervisningen, som har fått kritik för att riskera att begränsa lärares möjligheter att undervisa om HBTQ-frågor, samt en lag som gör det möjligt att avskeda lärare som uppträtt "illojalt" mot staten och konstitutionen.

Ungefär 247 000 personer, motsvarande cirka 12,5 procent av befolkningen, är fortfarande så kallade icke-medborgare sedan upplösningen av Sovjetunionen och saknar därmed vissa politiska rättigheter, så som rösträtt.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.