Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Mali

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Mali samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i Mali präglas av den konflikt som utbröt i landet 2012. Kort därefter slöts ett eldupphöravtal och den övergångsregering som tillträdde senare under 2012 lyckades 2015 sluta ett fredsavtal. För närvarande gäller undantagstillstånd i landet till mars 2017. Implementeringen av fredsavtalet går alltjämt långsamt och de våldsfrämjande extremistgrupperna är fortsatt närvarande i framförallt de norra och centrala delarna av landet. Säkerhetsläget i dessa delar är därmed mycket bekymmersamt med omfattande mänskligt lidande och minskad möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter som följd. Attacker och våld mot framförallt maliska säkerhetsstyrkor och MINUSMA, FN:s fredsbevarande insats i Mali, sprider sig mot de centrala delarna.

På grund av säkerhetsläget i Mali har problem till följd av låg och i vissa fall obefintlig statlig närvaro i de norra delarna av landet blivit mer påtagliga och utgör en utmaning för rättsstatens principer i Mali. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kopplade till konflikten rapporteras med regelbundet. Det handlar bland annat om laglöshet, utomrättsliga avrättningar, tortyr eller annan kränkande behandling, sexuellt våld, godtyckliga frihetsberövanden och rekrytering av barnsoldater. Straffriheten är utbredd.

Mötes- och föreningsfriheterna respekteras generellt. Det finns många civilsamhällsorganisationer som verkar för bland annat kvinnors rättigheter, fackliga rättigheter, barns rättigheter och miljöfrågor. Det finns samtidigt rapporter om hot om våld mot journalister.

Grundlagen förbjuder diskriminering på grund av kön, men kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är överlag begränsat. Kvinnlig könsstympning är inte förbjudet och är allmänt förekommande. Könsbaserat våld är ett utbrett problem. Hbtq-personer utgör en särskilt utsatt grupp i Mali.

Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer försvåras också av det faktum att Mali är ett av världens fattigaste länder. Uppemot hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. En stor del av befolkningen lever på landsbygden och i områden med svag statlig närvaro, varför tillgången till inte minst sjukvård och rättvisa är begränsad för en stor del av malierna. Efter den kris som utbröt i landet 2012 har många skolor i de centrala och norra delarna av landet tvingats stänga och i vissa fall förstörts. Situationen för de många internflyktingarna till följd av krisen är svår.

Inom ramen för Malis strategi för att minska fattigdomen 2012-2017 vidtas åtgärder för att öka tillväxten, genomföra marknadsekonomiska reformer samt minska korruptionen. Arbetet med att främja socioekonomisk utveckling i de norra delarna av landet försvåras av den rådande säkerhetssituationen och avsaknaden av statlig närvaro i de norra regionerna.

Tillståndet för demokratin präglades under 2016 av genomförandet av Malis fredsavtal, som bland annat fastställer politiska och institutionella reformer såsom revidering av konstitutionen och decentraliseringsåtgärder.

I november 2016 antog Malis regering en nationell policy för mänskliga rättigheter. Justitieministeriet tillsatte kort härefter en ny avdelning för mänskliga rättigheter i syfte att implementera den nya policyn.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.