Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Oman

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Oman samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Oman är en ärftlig monarki med sultan Qaboos ibn Said som statschef.

Under sultanens 47 år vid makten har Oman gjort stora ekonomiska och sociala framsteg, från att ha varit ett underutvecklat land där befolkningen framförallt livnärde sig på jordbruk och fiske.

Stora delar av makten är centrerad kring sultanen, som formellt även har titeln premiärminister och flera andra ministertitlar, exempelvis utrikesminister. Det omanska parlamentet består av två kamrar, där tillsättningen sker genom direkta val till den ena kammanren och genom utnämningar av sultanen till den andra. Efter begränsade protester och krav på reformer under 2011 fick parlamentet en lagstiftande funktion. Sultanen har dock vetorätt över all föreslagen lagstiftning. Politiska partier är inte tillåtna.

Omans författning, The Basic Statute of the State (1996) syftar till att reglera successionsordningen, reglera maktdelningen samt garantera vissa medborgerliga rättigheter. Författningen föreskriver även jämlikhet mellan könen, vilket dock förhindras av annan lagstiftning. Sharia-lagstiftning är grunden för landets lagstiftning men tillämpas främst inom familjerätten. Domstolsväsendet är formellt självständigt men den verkställande makten har inflytande.

Förespråkare för mänskliga rättigheter kan inte agera fritt och flera frihetsberövanden har gjorts på basis av vad personer har skrivit på sociala medier. Rapporter finns om förespråkare som har frihetsberövats och hållits arresterade i hemliga lokaler.

Yttrandefriheten är begränsad och exempelvis kritik av sultanen är förbjuden. Medier idkar självcensur i vetskap om att överträdelser av de röda linjerna för vad som är accepterat innebär bestraffning. I augusti 2016 stängdes med omedelbar verkan tidningen Azamn efter att ha publicerat ett par artiklar som anklagade seniora domare för korruption.

Islam är statsreligion men författningen tillåter utövandet av andra religioner. Oman förespråkar aktivt religiös tolerans och samexistens. Det finns såväl kristna kyrkor som buddistiska tempel i Oman.

Oman tillämpar dödsstraff för bland annat mord och narkotikahandel. Inga rapporterade avrättningar finns för 2016.

Landet har omkring 4,5 miljoner invånare varav 46 procent är migrantarbetare. Oman tillämpar Kafala-systemet som innebär att alla utländska arbetstagare måste ha en omansk sponsor. Systemet lämnar många i en utsatt situation. Kvinnliga hushållsanställda är särskilt utsatta. Rapporter finns om kvinnor som utsatts för fysiska och sexuella övergrepp.

Skolgång är inte obligatorisk men gratis och allmän för både pojkar och flickor upp till motsvarande gymnasienivå. Omanska medborgare och utländska medborgare som arbetar i offentlig sektor har tillgång till gratis sjukvård.

Socialt betingade institutionella normer och annan lagstiftning utgör ett hinder för snabbare utveckling av kvinnors åtnjutande av lika rättigheter. Exempelvis är lagstiftningen i familje- och civilrättsliga fall i flera avseenden till kvinnors nackdel. FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över bland annat diskriminering av flickor, barn födda utanför äktenskapet, barn med funktionsnedsättning och barn till migrantarbetare.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.