Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Polen

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Polen samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Polen är en republik vars statsskick vilar på fria val och maktdelning mellan parlament, regering, presidentämbete och domstolsväsende. Det finns även andra oberoende institutioner som ombudsmannen för mänskliga rättigheter och ett betydande lokalt självstyre. Utvecklingen för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har ansetts vara god sedan kommunismens fall i Polen år 1989. Landet är EU-medlem och har ratificerat den absoluta merparten av FN:s och Europarådets konventioner och tillägg om mänskliga rättigheter. Sedan ett maktskifte hösten 2015, då partiet Lag och rättvisa under ledning av Jaroslaw Kaczynski fick majoritet i parlamentet, har läget för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer försämrats på vissa punkter.

Sedan sommaren och hösten 2015 råder en konstitutionell kris i Polen. Krisen handlar om domartillsättningar i landets konstitutionsdomstol, nya lagar som har påverkat domstolens möjligheter att verka effektivt och självständigt och att regeringen inte har erkänt vissa av domstolens avgöranden.

I början av 2016 trädde nya lagar i kraft om statliga medier, övervakning, antiterrorism och en sammanslagning av riksåklagarämbetet och justitieministerposten. Dessa lagar har kritiserats av bland annat Europarådet för att försvaga mediefrihet och rättssäkerhet i Polen.

Nuvarande premiärminister i Polen, liksom hennes företrädare är kvinnor och det finns andra exempel på kvinnor som innehar höga positioner i samhället. Generellt är dock kvinnor underrepresenterade på nyckelposter i Polen och det finns alltjämt ett lönegap mellan män och kvinnor.

Fattigdomen har minskat betydligt under de senaste tio åren och löneläget har ökat successivt.

Europarådets konvention om våld mot kvinnor är delvis kontroversiell i Polen, framför allt på grund av en definition om genus som social konstruktion.

Polen har en av Europas mest restriktiva abortlagstiftningar. Under hösten 2016 avslog parlamentet ett medborgarinitiativ som syftade till att helt förbjuda aborter. Tillgången begränsas dock av möjligheten för läkare att vägra att utföra en abort med hänvisning till samvetsfrihet. Föräldrar kan undanta sina barn från skolans sexualundervisning.

Enligt civilsamhällesorganisationer har antalet hatincidenter mot minoriteter ökat, framför allt mot muslimer och HBTQ-personer. Polisens statistik visar dock inte på någon ökning. Polens antidiskrimineringslagstiftning ger skydd för personer med funktionsnedsättningar och HBTQ-personer inom arbetsmarknaden men inte på vissa andra områden.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.