Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Serbien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Serbien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den serbiska lagstiftningen har som ett led i landets EU-medlemskapsförhandlingar anpassats till att i stort vara i linje med EU-standard vad gäller respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, men själva genomförandet uppvisar vissa brister. Såväl rättssäkerheten som medvetandegraden om mänskliga rättigheter får överlag fortfarande beskrivas som förhållandevis låg och korruption är ett fortsatt betydande problem i Serbien.

Anklagelser och påhopp från höga regeringsföreträdare och regeringstrogna medier gentemot civilsamhällsorganisationer är ett problem. Pressfriheten har varit under attack de senaste åren med ökade påtryckningar på journalister och redaktörer. Självcensur är vanligt förekommande och journalister påverkas av den allmänt försämrade ekonomiska situationen inom mediasektorn. Ägarstrukturerna inom media är oklara och utan insyn.

Serbiens befolkning har överlag drabbats hårt av de senaste 20 årens ekonomiska nedgång. Klyftan mellan rika och fattiga har ökat och landet präglas även av en ojämn regional utveckling, där den södra delen är fattigare än den norra.

Korruption är ett stort samhällsproblem. Hälso- och sjukvårdssystemet, trafikpolisen och kommunal och statlig service anses vara bland de mest drabbade samhällssektorerna och mutor är vanligt förekommande.

Flera grupper i samhället är särskilt utsatta och har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda. Serbiens romer behandlas som andra klassens medborgare och blir utsatta för diskriminering, fattigdom och utanförskap. Stereotypa uppfattningar gällande kvinnors och mäns roller är vanligt förekommande i hela landet. Trots en huvudsakligen negativ inställning bland Serbiens befolkning gentemot HBTQ-personers rättigheter har Pride-paraden hållits de senaste tre åren, dock med omfattande polisbevakning. Personer med funktionsnedsättning är alltjämt diskriminerade i Serbien, främst vad gäller arbetslivet samt tillgången till utbildning och hälsovård.

Brott begångna under 90-talets krig kastar fortfarande en mörk skugga över det serbiska samhället. Åklagaren för Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien (ICTY) konstaterar att Serbien inte längre samarbetar fullt ut med tribunalen, samtidigt som de nationella processerna har avstannat.

Serbien har under senaste två åren varit ett högtrafikerat transitland för flyktingar på väg till andra länder i Europa, under 2015 transiterade en miljon människor genom landet. Serbien tog under 1990-talet emot ett stort antal internflyktingar på grund av kriget i regionen. De flesta av dessa har integrerats väl i samhället. Utmaningar kvarstår alltjämt gällande flyktingarnas sociala och ekonomiska status, återvändandemöjligheter och allmänna framtidsutsikter.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.