Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Somalia

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Somalia samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Somalia är ett land där federala stater, institutioner och myndigheter etableras parallellt med att de förväntas utföra sina uppdrag. Detta genomsyrar alla nivåer, från federal till regional och lokal nivå. Över 20 år av inbördeskrig och våld har satt spår och situationen för de mänskliga rättigheterna är fortsatt mycket allvarlig. De kränkningar och övergrepp av mänskliga rättigheter som pågår i skuggan av den pågående konflikten mellan regeringen, understödd av Afrikanska unionens insats i Somalia (AMISOM), och Al Shabaab är svåröverblickbara, men omfattande.

Somalia har ratificerat flera av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, men låg kapacitet hos myndigheter, bristande och i många fall avsaknad av relevant lagstiftning samt harmonisering av lagstiftningen mellan federal och regional nivå hindrar ofta deras efterlevnad. Situationen för kvinnor och flickor är särskilt svår med mycket höga nivåer av könsbaserat och sexuellt våld. Kvinnor är marginaliserade, utsatta för övergrepp och saknar till stor del tillgång till ett rättsväsende som kan tillvarata deras intressen. Somalia har också den högsta förekomsten av kvinnlig könsstympning i världen. Godtyckliga frihetsberövanden och utomrättsliga avrättningar och hot och våld är vanligt förekommande. Avsaknaden av en formell och fungerande rättsapparat i stora delar av landet har lett till utbredd straffrihet och små möjligheter till ansvarsutkrävande.

En handlingsplan för genomförande av Somalias strategi för mänskliga rättigheter antogs 2015. Som ett led i detta arbete ratificerade Somalia senare samma år barnkonventionen, med reservation för de artiklar som ansågs gå emot allmänna principer i sharia. Under 2016 har Somalia antagit en lag om att etablera en oberoende kommission för mänskliga rättigheter och har inlett planeringsarbete för att tillträda FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor.

Somalia har minst 1,1 miljoner internflyktingar som flytt klimatkatastrofer, såsom torka och översvämningar, konflikter och militära operationer. Denna grupp är ofta särskilt utsatt för övergrepp såsom vräkningar och sexuellt utnyttjande av väpnad personal. Stängningen av det stora flyktinglägret Dadaab i Kenya har inneburit ökade utmaningar då ungefär 200 000 människor planeras återvända till Somalia, vilket sätter ytterligare tryck på redan svaga institutioner.

Trots att den somaliska nationella armen (SNA) tillsammans med AMISOM har genomfört ett antal offensiver mot den islamistiska väpnade gruppen Al Shabaab har den somaliska regeringen alltjämt begränsad kontroll över delar av södra och centrala Somalia. Al Shabaab fortsätter att begå grova övergrepp såsom kidnappningar, våldtäkt, urskillningslöst våld och tvångsrekrytering av barnsoldater i dessa områden. Det försvårar också civilsamhällesorganisationers verksamhet och försök att nå ut med humanitärt stöd till utsatta områden. Den somaliska regeringen har inte lyckats skydda civila, inklusive journalister och andra yrkesgrupper, som utgör måltavlor för attacker, framför allt – men inte enbart – från Al Shabaab.

Det rapporteras om att övergrepp och brott mot civila begås av säkerhetsstyrkorna i hög grad och att myndigheter och regering saknar kapacitet och ibland politisk vilja att agera. Den somaliska nationella säkerhetstjänsten (National Intelligence and Security Agency – NISA) har vid ett flertal tillfällen frihetsberövat individer under långa perioder utan mandat och någon rättslig process. Rapporter förekommer också relativt ofta om urskillningslöst dödande av civila av SNA, AMISOM och ibland andra utländska styrkor.

Somalia har sedan 2011 tagit steg mot ökad stabilitet och återuppbyggnad av en fungerande stat med kapacitet att ta sig an nationella och internationella åtaganden. Som ett led i detta har landet återupptagit granskningen i FN:s universella granskningsmekanism (Universal Periodic Review, UPR).

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.