Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Turkiets lagstiftning garanterar de egna medborgarna, samt det stora antalet flyktingar som befinner sig i landet, mänskliga rättigheter, inklusive sociala förmåner. Efterlevandet är dock bristande och respekten för de mänskliga rättigheterna har försämrats de senaste åren. Parallellt har rättsstaten i Turkiet försvagats. Makten koncentreras alltmer till presidenten och granskande och balanserande funktioner urholkas. Kritiker till denna utveckling har fått allt svårare att verka. Det gäller inte minst oppositionspartiet HDP, från vilket ett stort antal företrädare, inklusive partiledarna, fängslats. Därtill har pro-kurdiska organisationer fått allt svårare att verka och kurdiska tv och radiokanaler stängts ned eller satts under tvångsförvaltning. Yttrandefriheten och utrymmet för det civila samhället har stegvis inskränkts.

Till följd av kuppförsöket den 15 juli 2016 utlyste regeringen undantagstillstånd i landet och meddelade ett tillfälligt avsteg från den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Under undantagstillståndet har respekten för de mänskliga rättigheterna ytterligare försämrats genom bland annat massarresteringar och massuppsägningar av offentligt anställda. Enligt preliminära slutsatser från FN:s specialrapportör har det förekommit tortyr och misshandel de första veckorna efter kuppförsöket, i samband med att misstänkta kuppmakare gripits.

Ett stort antal oberoende medieinstitutioner har utsatts för razzior och stängts ned. Journalister, akademiker, människorättsaktivister med flera har frihetsberövats under den breda antiterrorismlagstiftningen, vilket lett till en ökad självcensur. Yttrande- och mediefriheten begränsas även av bristande mediepluralism.

Sommaren 2015 återupptogs stridigheterna mellan regeringsstyrkor och den av EU terroriststämplade organisationen PKK. Stridigheterna har försämrat personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i sydöstra Turkiet och lett till hundratusentals internflyktingar. Vidare är risken för terroristattentat påtaglig över hela landet, från såväl Daesh som PKK och dess falanger, vilket bland annat ökat turkiska myndigheters bevakning i samhället.

Inställningen till kvinnors och barnets rättigheter präglas i praktiken av en alltmer utbredd värdekonservativ syn, även om lagstiftningen på området rört sig framåt. Det förekommer att HBTQ-personer åtalas, bland annat med hänvisning till "allmän moral", och att HBTQ-organisationers möjlighet att verka begränsas.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.