Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Uzbekistan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Uzbekistan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Uzbekistan är en sluten stat med en konstitution som föreskriver ett presidentiellt system med maktseparation mellan den utövande, lagstiftande och juridiska makten. Den utövande makten, under den förra presidenten Islam Karimov, dominerade det politiska livet och utövade nästintill total kontroll över landets maktcentra.

Sedan många år är respekten för mänskliga rättigheter starkt bristfällig. Det är inte möjligt för civilsamhället att självständigt verka i Uzbekistan. De få som är engagerade i frivilligorganisationer inom eller utom landet rapporterar om fortsatt starkt tryck från myndigheternas sida under 2015 och 2016.

De största problemen inkluderar tortyr och misshandel utförda av säkerhetsstyrkorna liksom mycket bristfälliga och ibland livshotande fängelseförhållanden, godtyckliga frihetsberövanden, och begränsningar av religionsfriheten, inklusive trakasserier och fängslanden av religiösa minoritetsgrupper. Därtill bör läggas begränsningar i yttrandefriheten, pressfriheten, mötesfriheten, begränsningar och kontroll av civilsamhället, rörelsefriheten samt våld mot kvinnor. Straffriheten är utbredd, även om vissa åtal mot statstjänstemän på uppgivna korruptionsgrunder väckts.

Freedom House's Nations in Transit Index som mäter demokrati, rättsstatens utveckling och mänskliga rättigheter i Eurasien rankar Uzbekistan som ett av världens tio mest förtryckande länder.

President Karimov avled den 2 september 2016 och förtida presidentval hölls den 4 december. Den tidigare premiärministern Sjavkat Mirzijojev vann med 88 procent av rösterna. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) noterade, i sin preliminära rapport från valövervakningen, att det förelåg begränsningar av fundamentala friheter som underminerar politisk pluralism och politisk valfrihet. Valövervakningsmissionens rapport identifierade dock positiva förändringar såsom valets större transparens, service till väljare med funktionshinder och obehindrat tillträde till vallokaler med mera för 600 internationella observatörer.

Sedan september har myndigheternas negativa inställning till internationella organisationer förändrats. OSSE's valövervakningsorgan ODIHR bjöds in att med en valövervakningsmission övervaka presidentvalet. Sedan oktober har flera politiska fångar som tjänat långa fängelsestraff släppts: Samandar Kukanov, Tohar Hajdarov, Muhammed Bekjanov och Jamsjid Karimov. Myndigheterna har uttalat en vilja till att inleda och även utöka samarbetet med EU, FN, Världsbanken och andra internationella organisationer. En utvecklingsplan har antagits i början av 2017 med fokus på landets ekonomiska utveckling och som även antyder vissa förändringar avseende rättsstatens utveckling. Uzbekistan har sedan september sträckt ut en hand till de centralasiatiska grannländerna, och vissa praktiska steg har tagits. Detta har välkomnats av regionens länder.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.