Ett hållbart arbetsliv

Insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan och minska risken för att arbetstagare skadas eller slits ut är nödvändiga för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Det måste finnas förutsättningar att också de med sviktande hälsa eller funktionsnedsättningar kan vara med och bidra.

Foto: Folio Images

Människor ska ha möjlighet att arbeta ett helt arbetsliv. För att uppnå ett hållbart arbetsliv måste fortsatta insatser göras för bättre arbetsmiljöförhållanden i psykiskt och fysiskt slitsamma arbeten. Fördelarna med ett längre arbetsliv måste komma alla till del.

Det moderna arbetslivet medför nya utmaningar samtidigt som mer traditionella arbetsmiljöproblem kvarstår. Den globala konkurrensen ställer ständigt krav på produktivitets- och effektivitetshöjningar och leder också till nya sätt att organisera arbetet. Dessa får inte vara på bekostnad av arbetstagares hälsa och välmående.

Kraven i arbetslivet har förändrats påtagligt under de senaste decennierna. För tre-fyra decennier sedan dominerades arbetsmarknaden av lågkvalificerade arbeten och lågutbildad arbetskraft. Andelen arbeten som inte kräver mer än grundskoleutbildning har sjunkit från cirka 50 procent vid slutet av 1960-talet till cirka 10 procent 2000. För den enskilde är det första arbetet ett viktigt steg in i samhället. Inträdesfasen har försämrats för vissa grupper av ungdomar, särskilt de utan avklarad gymnasieutbildning har svårt att klara arbetslivets inträdeskrav och att få varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden.

Andelen arbetstagare med stressfyllt arbete i betydelsen höga mentala krav men litet utrymme för egna beslut har ökat markant sedan 1980-talet. Ökningen kan delvis hänga samman med den strukturomvandling som den skattefinansierade välfärdssektorn genomgick under 1990-tals-krisen då bland annat antalet anställda minskade betydligt. Detta fick till följd att genomsnittsåldern bland de anställda i sektorn har höjts samtidigt som arbetsbelastningen har ökat.

Sådant som påverkar tidigt utträde etableras ofta tidigt i arbetslivet. Det förebyggande arbetet behöver stärkas för att anställda ska få stöd redan när hälsoproblem relaterade till arbetet börjar uppstå. Arbetsgivarna måste bedriva ett tillräckligt bra förebyggande arbete för att kunna upptäcka sådana risker som kan medföra tidigt utträde från arbetslivet. Kunskap och attityder är avgörande för att förebygga ohälsa och tidigt utträde från arbetslivet. Att inte ha ett arbete utgör en risk för hälsan och ökad dödlighet. Det är ytterligare ett skäl att förebygga förtida utträde eller sent inträde i arbetslivet.

Regeringsuppdrag

Regeringen lämnar i samband med strategin flera uppdrag till Arbetsmiljöverket:

  • Urvalskriterium för tillsyn
  • Seminarieserie i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2016/2017
  • Kunskapssammanställning om nya sätt att organisera arbetet
  • Tillsyn inom bemanningsbranschen
  • Arbetsgivares anpassnings- och rehabiliteringsarbete

Urvalskriterium för tillsyn

Arbetsmiljöverket har tagit fram en kunskapssammanställning om sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (Rapport 2014:8). Bland den forskning som kartlades fann man att den psykiska arbetsmiljön har betydelse. Låg kontroll tillsammans med höga krav ökar också risken att lämna arbetslivet i förtid. Detsamma gäller för dåligt socialt stöd och då framförallt från personer i chefsposition. Även fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer ökar risken för utträde ur arbetskraften i förtid. Vidare har arbetstagare i kontaktyrken större risk att lämna arbetslivet i förtid, något som även gäller de med högre utbildning såsom präster och psykologer.

Forskningen pekar dessutom på att kvinnor har högre sjukfrånvaro, större hälsoproblem och lämnar arbetslivet tidigare än män. Det finns även olikheter i hur män och kvinnor påverkas av faktorer i arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund genomföra en förstudie för att analysera möjligheten att ta fram ett urvalskriterium för tillsyn med fokus på att synliggöra eventuella branscher och arbetsställen där det finns ett tidigt utträde som i rimlig grad kan relateras till arbetsmiljöfaktorer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartement) senast den 1 juni 2017.

Seminarieserie i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2016/2017

Arbetsmiljöverket ska i samarbete med arbetsmarknadens parter inom ramen för det nationella nätverket kopplat till EU-OSHA planera och genomföra en seminarieserie i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2016/2017. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2017.

Europeiska arbetsmiljöbyråns webbplats

Kunskapssammanställning om nya sätt att organisera arbetet

Utvecklingen av arbetslivet har lett till en ökad diversifiering. Företagen anpassar sin verksamhet till de skiftande förutsättningarna genom att omorganisera eller införa nya sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund ta fram en kunskapssammanställning om potentiella arbetsmiljörisker relaterat till nya sätt att organisera arbetet (till exempel användande av underleverantörer, digitalt arbete, delningsekonomi, crowd-work). Kunskapssammanställningen ska beakta ett genusperspektiv. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2017.

Tillsyn inom bemanningsbranschen

Användningen av bemanningsföretag är relativt utbredd i Sverige såväl inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn. Inhyrning är dessutom mer utbrett inom verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö. Bemanningsbranschen är en typisk ungdomsbransch och gruppen utlandsfödda är överrepresenterad i branschen. Bemanningsanställda har ökad risk för psykosocial ohälsa och ges ofta arbetsuppgifter som innebär stor fysisk belastning, vilket leder till att de generellt löper större risk för att utveckla arbetsskador.

Det är av stor vikt att alla som befinner sig på den svenska arbetsmarknaden har en arbetsmiljö som leder till ett hållbart arbetsliv. I detta avseende är det viktigt både att arbetstagare och arbetsgivare har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och att både bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft har nödvändiga rutiner för att säkerställa en god arbetsmiljö för uthyrd och inhyrd personal. I detta sammanhang är introduktion i arbetsuppgifterna en särskilt viktig del av arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket ges mot denna bakgrund i uppdrag att

  1. Planera och genomföra informationsinsatser som riktar sig till bemanningsanställda, bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft.
  2. Planera och genomföra tillsynsinsatser riktade mot bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft som en uppföljning av Arbetsmiljöverkets tillsynssatsning mot bemanningsbranschen 2011–2012.

Informations- och tillsynsinsatserna ska ha särskild inriktning mot systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens introduktionsansvar.

En lägesrapport ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) 1 juni 2017. Uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2018.

Arbetsgivares anpassnings- och rehabiliteringsarbete

Arbetsmiljöverket ska analyasera tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsarbete. Syftet med uppdraget är att få en samlad bild av hur tillsynsresultaten ser ut inom detta område. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2016.

Kontakt

Natali Sial
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
Telefon 08-405 10 00
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial