Målsättningar för att begränsa tillgängligheten till lämpliga brottsobjekt

Foto: Ulf Hinds

Målsättningar

  • Att medvetenheten ökar hos de aktörer som på olika sätt tillverkar, säljer, innehar eller på annat sätt är ansvariga för stöldbegärliga objekt om hur de kan bidra till att minska risken för brott.
  • Att fler åtgärder vidtas för att motverka efterfrågan på stulna varor.
  • Att den som ansvarar för en verksamhet, tjänst eller plats där brott riskerar att begås blir medveten om vikten av förebyggande åtgärder.
  • Att brottsförebyggande aspekter beaktas i fysisk planering liksom vid ny- eller ombyggnation av bostäder och offentliga miljöer.

Tillfället gör tjuven

Att begränsa tillgängligheten till lämpliga brottsobjekt handlar om åtgärder som kan bidra till att förhindra eller försvåra att brott begås genom att till exempel skydda eller göra brottsobjektet mindre attraktivt. Det kan också handla om att förändra platsen så att det blir mindre attraktivt att begå brott där. Det finns en risk att vissa typer av brott uppstår på någon annan plats, men effekten blir trots detta ofta en generell minskning av brottsligheten. Det beror på att många brott begås spontant för att tillfället ges, t.ex. när det gäller ungdomar som begår sitt första brott. Även mer brottsbelastade personer är inte alltid tillräckligt motiverade för att byta objekt eller plats för att kunna begå ett brott. Att försvåra genomförandet av en viss brottstyp kan alltså bidra till att reducera brottsligheten generellt och på längre sikt. Dessa situationella åtgärder träffar inte enbart fysiska objekt. Det kan även handla om att skydda ett potentiellt brottsoffer eller att vidta åtgärder för att exempelvis minska risken för bedrägerier. Även åtgärder för att minska provokationer som kan leda till brott, t.ex. krogköer och trängsel omfattas.

Aktörer som hanterar stöldbegärliga objekt kan bidra till att minska risken för brott

I vårt moderna samhälle är stora mängder varor ständigt i omlopp. Så fort en vara efterfrågas på marknaden uppstår en risk att den också blir ett efterfrågat objekt att stjäla. Den som bedriver en vinstdrivande verksamhet genom att tillverka, sälja eller på annat sätt hantera stöldbegärliga varor har på olika sätt möjlighet att vidta skyddsåtgärder för att förhindra att brott uppstår.

För att ett stöldbrott ska vara intressant att genomföra krävs också normalt att det stulna godset går att sälja. Olika typer av märkning utvecklas ständigt, t.ex. med dolda unika koder. Detta kan bidra till att vidareförsäljning försvåras. Utöver tekniska hjälpmedel som signalerar att en vara är stulen kan även andra åtgärder riktade mot dem som medvetet eller omedvetet köper stulna varor vara av betydelse. Det är angeläget att privatpersoner blir uppmärksammade och mer medvetna om tecken på att en vara, exempelvis i en annons, är stulen. Här finns även möjligheter för de företag som driver webbplatser för begagnade varor att vidta åtgärder.

Förebyggande åtgärder inom verksamheter med hög risk för brottslighet

Festivaler, konserter, nöjesrestauranger och vissa stora idrottsevenemang är exempel på verksamheter med högre risk för brottslighet. Där befinner sig många människor samtidigt på en liten yta, inte sällan med alkohol i kroppen. Brotten kan röra allt från fickstölder till sexuella trakasserier och grovt våld. Även om Polismyndigheten kan bidra med visst stöd i form av till exempel bevakning, ligger det huvudsakliga ansvaret för att inventera risker och vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet på arrangören.

Brottsförebyggande aspekter i fysisk planering och bostadsbyggande

Enligt prognoser från Boverket finns det behov av över 700 000 bostäder fram till 2025. Det är därför viktigt att brottsförebyggande aspekter i högre grad beaktas i fysisk planering och bostadsbyggande och blir en naturlig del i byggprocessen. Det kan handla om alltifrån hur bostadsområden, parker och torg planeras och utformas till byggnadstekniska detaljer som lås, entréers utformning och belysning. Säkerhets- och trygghetsfrågorna måste därför vara en naturlig del i byggprocessen. Ett stöd i det arbetet kan vara konceptet BoTryggt som sedan 2016 förvaltas och utvecklas av Stiftelsen Tryggare Sverige med målet att skapa en uppdaterad standard inom området. BoTryggt syftar till att utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet sprida kunskap om hur olika aktörer kan förebygga brott och öka tryggheten i bostäder och bostadsområden genom det fysiska rummets utformning.

Fastighetsföretagen

Fastighetsföretagen har under många år arbetat med fysiska åtgärder för att öka de boendes trygghet och säkerhet genom bl.a. säkerhetsdörrar, inbrottssäkra förråd och elektroniska låssystem. På senare år har många fastighetsägare fokuserat sina ansträngningar på att förbättra den sociala miljön i bostadsområdena, som ett komplement till tekniska åtgärder. Det kan även handla om att stötta grannsamverkan i flerbostadshus, trygghetsvandringar, nattvandrare och utformning av parker och gångstråk. I detta arbete krävs oftast ett samarbete med andra lokala aktörer.

"Business Improvement Districts"

Business Improvement Districts (BID) är en internationell term som ännu saknar ett svenskt namn och som innebär att fastighetsägare tillsammans med boende och offentliga aktörer lyfter ett område genom bland annat investeringar i den offentliga miljön, fastigheter och i trygghetsskapande åtgärder. BID-inspirerad samverkan har successivt växt fram på några håll i Sverige. Med denna samverkansmodell skapas en sammanhållning även i större städer och bidrar till såväl ökad trygghet och säkerhet som attraktionskraft för företag och en ökad livskvalitet i stort.

"Broken Windows"

Teorin om "Broken Windows" går ut på att mindre allvarlig brottslighet som klotter och skadegörelse kan leda till allvarligare kriminalitet och otrygghet i ett område om det inte åtgärdas snabbt. Ett krossat fönster leder till fler krossade fönster, på samma sätt som en redan nerklottrad vägg drar till sig mer klotter. Omvänt innebär detta att en plats som är hel och ren bidrar till att minska brottsligheten. Åtgärderna bidrar också till att visa att området har social sammanhållning och stabilitet och att stärka känslan av att området är omhändertaget, med invånare som bryr sig om varandra. Insatser med detta som utgångspunkt bör vara en del av det lokala brottsförebyggande arbetet. Här spelar kommunen en viktig roll, inte minst i egenskap av fastighetsägare och ansvarig för många offentliga platser. Även för landstingen, i egenskap av huvudman för kollektivtrafiken där mycket skadegörelse och klotter förekommer, kan denna strategi ha betydelse.

Regeringen ska verka för

  • att kunskap om situationellt brottsförebyggande arbete sprids till fler aktörer,
  • att medvetenheten ökar bland privata aktörer inom brottsdrabbade branscher om hur de kan bidra till att förebygga brott inom sina verksamheter,
  • att vidareförsäljning av stulet gods försvåras,
  • att brottsförebyggande aspekter i högre grad beaktas i fysisk planering och bostadsbyggande, och
  • att stötta samverkan mellan privata och offentliga aktörer som vill samverka kring lokala trygghetsfrågor.