Målsättningar för att minska motivationen att begå brott

Foto: Lars Hedelin/Polismyndigheten

Målsättningar

  • Att skyndsamma och samordnade insatser riktas till barn och unga som bedöms vara i riskzonen för att hamna i kriminalitet.
  • Att den som vill lämna ett liv i kriminalitet ges nödvändigt stöd.
  • Att risken för att den som har begått brott återfaller i ny brottslighet efter avtjänat straff ska minska.
  • Att det utvecklas effektiva förebyggande metoder för behandling av våldsutövare.

Tidiga insatser för barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet

Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt, minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. Föräldraskapsstöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Åtgärder som syftar till att upptäcka risker för eller förekomst av t.ex. våld eller missbruk utgör också viktiga delar i ett brottsförebyggande arbete.

Socialtjänstens roll

Socialtjänsten har en viktig roll för att identifiera och erbjuda skydd och stöd till barn och unga. I många kommuner finns också fältassistenter som arbetar uppsökande bland ungdomar på gator och torg, skolor, fritidsgårdar och på internet. De kan spela en viktig roll genom att skapa en relation till ungdomar som andra myndighetsaktörer kan ha svårt att uppnå. Föräldrarnas roll för barns utveckling är självfallet mycket avgörande. Stöd i föräldraskapet erbjuds i en lång rad verksamheter såsom förskola, socialtjänst, hälso- och sjukvårdens mödravård, barnhälsovård och barn- och ungdomspsykiatri. Föräldraskapsstöd kan effektivt minska barns och ungdomars beteendeproblem och stärka föräldrar som har mer omfattande problem i sitt föräldraskap.

Skolans roll

Skolan är en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet. Det finns t.ex. en koppling mellan mobbning och grovt våld i skolan och där lindrigare våld, hot och andra former av kränkningar ökar riskerna för att allvarligare våld kan inträffa. Skolverket erbjuder stöd för skolor och huvudmän i arbetet med att öka tryggheten i skolan samt i det förebyggande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling i form av bl.a. mobbning och våld.
Som ett komplement till det generella värdegrundsarbetet kan skolor också arbeta med situationellt brottsförebyggande arbete, d.v.s. mot situationer och platser i skolmiljön där brott riskerar att uppstå. Genom att anpassa den fysiska utformningen av skolan, t.ex. att skapa öppna ytor med god översikt och förbättrad belysning kan trygghet och säkerhet öka.

Unga som begår brott ska ges nödvändigt stöd för att kunna vända riktning

Samhället måste agera med kraft när en ung person är på väg in i kriminalitet. Det finns olika sätt att stödja den unge där det viktigaste är att utgå ifrån den unges behov i det enskilda fallet och att de aktörer som berörs samverkar runt individen. Exempel på lokala samverkansformer där socialtjänst, skola och polis samverkar för att möjliggöra ett samlat stöd till unga som hamnat i eller riskerar att hamna i en kriminell livsstil är sociala insatsgrupper och SSP (socialtjänst, skola, polis). Det som ofta utmärker den här typen av samverkan är att socialtjänsten samordnar insatserna kring ungdomen och att de konkreta insatserna anpassas till ungdomens behov. Utöver socialtjänst, skola och polis behöver även andra aktörer delta vid behov i samverkan kring ungdomen, t.ex. fritidsverksamhet.

Medling vid brott

Med medling menas att en gärningsperson och en målsägande möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Målet ska vara att minska de negativa följderna av brottet. Medling är frivillig för båda parter. Det åligger kommunerna att sörja för att medling kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år. Medling är en åtgärd som kan ha positiv effekt för både brottsoffer och gärningspersoner. Det är därför viktigt att berörda aktörer tar ansvar för att medling kan komma till stånd när förutsättningar för detta finns.

Minska tillgången till alkohol eller droger

Det finns en tydlig koppling mellan kriminalitet, inte minst våldsbrott, och missbruk av alkohol, narkotika och dopning. Regeringen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken) för perioden 2016-2020. Målen för strategiarbetet handlar bl.a. om att minska tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Mål och insatser för att begränsa tillgängligheten till ANDT sammanfaller således många gånger med det brottsförebyggande arbetet. Det är därför viktigt att samverka både på lokal, regional och nationell nivå för att det ska finnas goda förutsättningar för ett effektivt förebyggande arbete.

Stöd till den som vill lämna kriminella grupperingar

En viktig del i det brottsförebyggande arbetet är att erbjuda personer som är kopplade till kriminella eller extremistiska grupperingar stöd och hjälp med att lämna grupperingen och sin kriminella livsstil. Det finns i dag stöd till avhoppare tillgängligt dels från offentlig verksamhet, som Polismyndigheten, socialtjänsten och Kriminalvården, dels från specifika avhopparverksamheter som drivs av organisationer i det civila samhället. Under 2016 har Polismyndigheten beslutat om en nationellt enhetlig modell för hur myndighetens avhopparverksamhet ska bedrivas i hela landet och en nationell samordningsfunktion har inrättats. Det finns även ett behov av att utveckla stödet till dem som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser. Kommunerna har en central roll men även organisationer och trossamfund med kunskap i dessa frågor är viktiga aktörer.

Insatser mot kriminella grupper i socialt utsatta områden

Polisens insatser kan bli mer effektiva om de kompletteras med andra insatser, främst av mer social karaktär. Ett exempel på en metod som av internationella forskare har bedömts som lovande är "Pulling levers". Metoden handlar bl.a. om att flera aktörers resurser fokuseras mot en grupp för att förmå dem att upphöra med sitt beteende samtidigt som kontinuerlig information ges till gruppen om vad som sker och vilka åtgärder som sätts in. För rättsväsendets del handlar det om att tydliggöra vilka insatser som kan väntas mot hela gruppen om de brottsliga aktiviteterna fortsätter. På så sätt skapas ett inre tryck i gruppen att avhålla sig från det grova våldet eller annan brottslighet.

Minska risken för återfall i brott

Personer som upprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhället. Insatser för att förebygga återfall är därför en central del av det brottsförebyggande arbetet. Ett väl fungerande arbete för att slussa in dem som avtjänat ett fängelsstraff till ett liv i frihet är därmed en mycket angelägen fråga för regeringen.

Regeringen har gett Kriminalvården ett uppdrag om förstärkt arbete med utslussning och en utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på en modell för samverkan kring återfallsförebyggande insatser med tydligt individfokus, s.k. inslussgrupper. När det gäller ungdomar spelar Statens institutionsstyrelses arbete med utslussning en viktig roll, där samverkan med socialtjänsten och andra aktörer är avgörande.

Förebyggande åtgärder för behandling av våldsutövare

Socialtjänsten och andra verksamheter arbetar med olika insatser för våldsutövare. Insatser som riktar sig till våldsutövande män är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Även hälso- och sjukvården, t.ex. psykiatrin, är en central aktör i detta arbete. Det är exempelvis angeläget att det utvecklas kunskapsbaserade och mer enhetliga metoder samt arbetssätt som kan användas vid insatser för våldsutövare. Stöd- och hjälpinsatser riktade till föräldrar som utsatt eller riskerar att utsätta sina barn för brott behöver också utvecklas och förstärkas.

Regeringen ska verka för

  • att föräldrar och andra vuxna som är betydelsefulla för barn och unga i riskzon för att hamna i kriminalitet involveras och får stöd och hjälp inom ramen för de identifierade brottsförebyggande aktörernas arbete,
  • att skolor och huvudmän inom skolväsendet utvecklar sitt förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling och med att skapa trygga skolmiljöer,
  • att sociala insatsgrupper eller motsvarande individuellt riktad samverkan utvecklas till stöd för unga som har begått brott,
  • att arbetet med att minska tillgången till alkohol och droger ges fortsatt hög prioritet,
  • att insatserna för att individer ska lämna kriminella eller extremistiska grupperingar utvecklas,
  • att det utvecklas fler insatser mot våldsutövare på nationell och lokal nivå, och
  • att insatserna för att motverka återfall i brott utvecklas och förstärks.