Målsättningar för ökad kunskap

Foto: Caia Image/Folio

Målsättningar

  • Att det brottsförebyggande arbetet bedrivs mer kunskapsbaserat och kontinuerligt följs upp och utvärderas.
  • Att kopplingen mellan forskning och praktik förstärks.
  • Att fler aktörer har kunskap om och bidrar till att förebygga brott.
  • Att medvetenheten ökar på såväl nationell som lokal nivå om vilka politiska beslut som kan ha effekter på brottsligheten.

Kunskapsbaserat arbete med kontinuerlig uppföljning och utvärdering

Den mest grundläggande förutsättningen för att bedriva ett effektivt brottsförebyggande arbete är att det i så hög grad som möjligt är kunskapsbaserat. En bra struktur för ett kunskapsbaserat arbete beskrivs i boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete som tagits fram av Brå, Polismyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett kunskapsbaserat arbete innebär att strukturerat och systematiskt kartlägga och analysera aktuella förhållanden och förutsättningar, vilket inkluderar både problem, risker, och möjligheter. För att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper, kan det krävas statistik, expertkunskap, trygghetsmätningar och andra studier. Utifrån en kartläggning och orsaksanalys bör relevanta åtgärder identifieras, prioriteras och beslutas. Åtgärderna bör sedan löpande följas upp och utvärderas. Det är också viktigt att arbetet dokumenteras och att resultatet av uppföljning och utvärdering används i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Forskning och ökad kunskap är viktig

Forskning på det brottsförebyggande området är betydelsefull för att få vetenskapligt grundande kunskapsunderlag och metodstöd. Det finns forskning om effektiva metoder för hur man förebygger brott, men kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Fler aktörer behöver därför utveckla samarbetet med högskolor och universitet. Det är också av betydelse att lokala praktiker aktivt vänder sig till högskolor och universitet för att efterfråga forskning som kan bidra med kunskap till deras verksamhet.
Fler aktörer än i dag behöver ha kunskap om hur deras verksamhet kan bidra till att förebygga brott och hur man arbetar kunskapsbaserat. Det är också angeläget att de som redan arbetar med eller berörs av brottsförebyggande frågor har tillräcklig kunskap och kompetens. Detta gäller inom alla verksamheter som arbetar brottsförebyggande och avser t.ex. näringslivet och civila samhällets organisationer. Det handlar både om en grundläggande kompetensmässig basnivå och om vidareutbildning för redan yrkesaktiva.

Ökad medvetenhet om politiska reformers påverkan på brottsligheten

Eftersom brottsligheten påverkas av beslut och förändringar inom en rad politikområden är det angeläget att det alltid görs en analys av konsekvenserna för brottsligheten i samband med att det tas fram förslag till ny lagstiftning eller andra reformer. Varje statlig utredning ska ange eventuella konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Sådana konsekvensanalyser bör genomföras även i andra sammanhang. Om ett förslag bedöms leda till ökad brottslighet, kan åtgärder behöva övervägas för att motverka denna negativa effekt.
Även kommunerna ansvarar för många verksamheter som på olika sätt kan påverka brottslighetens utveckling. Det är därför betydelsefullt att konsekvenserna för brottsligheten övervägs även vid kommunalt beslutsfattande.

Regeringen ska verka för

  • att det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet utvecklas ytterligare hos kommuner och andra aktörer,
  • att förmågan till regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder stärks,
  • att kunskapen om effektivt brottsförebyggande arbete omsätts i praktiken genom att förbättra kopplingen mellan forskning och praktik, och
  • att analyser av konsekvenserna för brottsligheten förbättras i samband med politiska beslut och reformer.