Många aktörer bidrar i det brottsförebyggande arbetet

Det finns många aktörer i samhället, både offentliga och privata, som kan bidra till att förebygga brott. För vissa av dem är det brottsförebyggande arbetet en integrerad del av kärnverksamheten. Andra aktörer bedriver verksamhet med andra huvudsyften men kan ändå aktivt bidra i det brottsförebyggande arbetet. För att åskådliggöra bredden av alla som kan bidra i det brottsförebyggande arbetet beskrivs här några av de aktörer vars verksamhet på olika sätt har betydelse för samhällets förmåga att förebygga brott.

Foto: Kriminalvården, Lars Hedelin/Polismyndigheten

Rättsväsendets myndigheter med brottsförebyggande uppgifter

Brå har till uppgift att bidra till kunskapsutvecklingen inom rättsväsendet och det kriminalpolitiska området samt att främja brottsförebyggande arbete. Brå stödjer det lokala brottsförebyggande arbetet genom bland annat olika skrifter och handböcker, konferenser och ekonomiskt stöd. Regeringen har från och med 2016 förstärkt Brås roll som nationell aktör i det brottsförebyggande arbetet.

Polismyndigheten bidrar till att brottsligheten minskar och att människors trygghet ökar i hela landet. Ett huvuduppdrag är att arbeta brottsförebyggande och detta arbete ska bedrivas kunskapsbaserat och långsiktigt. Polismyndigheten har en nära samverkan med många olika aktörer inom det brottsförebyggande området. I och med ombildningen till en myndighet 2015 inrättades två nya funktioner i Polismyndigheten, områdespolis och kommunpolis. Områdespolisernas uppdrag är att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån den lokala problembilden. I varje lokalpolisområde ska det även finnas en samordningsfunktion, kommunpolis. Kommunpolisens uppdrag är att säkra kontinuitet i arbetet med samverkan med kommunerna och andra lokala aktörer utifrån behov. Huvuduppdraget är att driva och vara en motor i polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Kriminalvården är en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet genom uppgiften att verka för att förebygga återfall i brott. Kriminalvården arbetar med olika former av motiverande insatser och bedriver en rad behandlingsprogram. För de klienter som avtjänar fängelsestraff finns också flera frigivningsförberedande åtgärder, t.ex. permissioner, särskilda utslussningsåtgärder, utbildning, arbete och självförvaltning. Det återfallsförebyggande arbetet kräver inte sällan flera och långvariga insatser i samverkan med andra aktörer i samhället.

Ekobrottsmyndigheten har som uppgift att förebygga ekonomisk brottslighet. Det görs genom ett aktivt påverkansarbete i samverkan med myndigheter, företag och olika organisationer. I uppdraget ingår också att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter samt till kommuner, näringsliv, organisationer och allmänheten.

Säkerhetspolisen bedriver förebyggande arbete inom verksamheter som författningsskydd, kontraspionage, personskydd och säkerhetsskydd. Myndigheten arbetar även för att förhindra olaglig spridning av massförstörelsevapen. Säkerhetspolisen har också en strategiskt viktig roll i arbetet med att förebygga, förhindra och försvåra terrorism.

Brottsoffermyndigheten främjar brottsoffers rättigheter och bidrar till att förebygga upprepad utsatthet för brott. Myndigheten har även i uppdrag att tillsammans med Domstolsverket verka för att det finns vittnesstöd vid alla tingsrätter och hovrätter i Sverige.

Statliga myndigheter utanför rättsväsendet med särskilda brottsförebyggande uppgifter

Det finns en lång rad myndigheter utanför rättsväsendet som har uppgifter inom det brottsförebyggande området. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bidrar till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv, och har till uppgift att förebygga och motverka brottslighet. Kustbevakningen har, i likhet med myndigheterna ovan, ett eget ansvar för att bekämpa brott inom sitt verksamhetsområde. Kustbevakningen ska också bistå andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten och Tullverket. Statens institutionsstyrelse bedriver individuellt anpassad tvångsvård för flickor och pojkar vid särskilda ungdomshem p.g.a. missbruk, kriminalitet eller socialt nedbrytande beteende. Myndigheten ansvarar också för verkställigheten av sluten ungdomsvård.

Andra statliga myndigheter som kan bidra i det brottsförebyggande arbetet

Utöver ovan nämnda myndigheter finns det en rad andra som har stor betydelse för utvecklingen av ett effektivt brottsförebyggande arbete utan att ha ett lika tydligt utpekat ansvar. Exempel på dessa är

  • Barnombudsmannen
  • Bolagsverket
  • Boverket
  • Försäkringskassan
  • Migrationsverket
  • Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
  • Socialstyrelsen
  • Statens medieråd
  • Statens skolverk
  • Statens skolinspektion

Kommuner och landsting

Kommunerna har goda förutsättningar att bidra till minskad brottslighet då många av de mest centrala förebyggande verktygen på såväl strategisk nivå som individnivå finns inom den kommunala verksamheten. De flesta kommuner har också ett lokalt brottsförebyggande råd och en överenskommelse med Polismyndigheten om hur polis och kommun ska arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande tillsammans. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten ansvarar bland annat för att medverka i samhällsplanering och ska bedriva uppsökande verksamhet. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga och ska verka för att förhindra att barn och unga far illa. Socialtjänsten ansvarar t.ex. för att utreda behov och planera insatser för ungdomar som begått brott eller uppvisar ett normbrytande beteende. Socialtjänsten ansvarar också för att ge råd, stöd och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

Skolan har inte alltid en kommunal huvudman, men flertalet elever i Sverige går i en kommunal skola. Skolan är en betydelsefull aktör i det brottsförebyggande arbetet, inte minst genom sitt värdegrundsuppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. En trygg skolgång och att gå ut skolan med goda kunskaper kan minska risken för kriminalitet och utanförskap. Skolan kan också arbeta mer riktat med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor genom att undervisa barn och unga om brottslighet, liksom att motverka mobbning eller vidta åtgärder för att öka tryggheten i skolmiljön.

Det finns flera andra områden i den kommunala verksamheten där insatser kan få brottsförebyggande effekter. Kommunerna har t.ex. ansvar för skydd mot olyckor och krisberedskap liksom för planering, utformning och utveckling av den fysiska miljön. Exempelvis kan bostadsområden eller parker utformas så att risken för brott minimeras genom placering av belysning, planering av gångstråk eller andra åtgärder som bidrar till att öka tryggheten och minska risken för att brott begås. Kommunerna ansvar också för den fysiska säkerheten i många offentliga lokaler, lokala ordningsföreskrifter, alkoholtillsyn och mycket annat som kan påverka brottsligheten.

Landstingen har en betydelsefull roll i det brottsförebyggande arbetet genom sitt ansvar för hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter kan uppmärksamma våld eller annan utsatthet och ska verka för att våldsutsatta erbjuds vård eller hänvisa till stöd- och hjälpinsatser från andra aktörer. Vidare finns det stora vinster med att ha ett brottsförebyggande perspektiv i arbetet med att utveckla kollekivtrafiken och infrastrukturen i länen. Genom brottsförebyggande insatser kan t.ex. våld, klotter och skadegörelse i kollektivtrafiken minskas.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation som arbetar aktivt inom det brottsförebyggande området. SKL stöttar kommunerna i att arbeta kunskapsbaserat med utgångspunkt i lokala problembilder. SKL har också en nära samverkan med Brå och Polismyndigheten.

Övriga aktörer

Näringslivet drabbas av brottsligheten men kan också kan bidra i det förebyggande arbetet. Inom näringslivet finns företag som tillverkar eller säljer stöldbegärliga varor. Andra tillhandahåller tjänster eller bedriver verksamheter där risken för brottslighet är hög. Företag kan också användas som brottsverktyg inom den ekonomiska och organiserade brottsligheten. Samtidigt finns det företag som tillhandahåller produkter och tjänster som kan skydda mot brottslighet. Näringslivet och dess branschorganisationer är därmed viktiga i det brottsförebyggande arbetet.

Universitet och högskolor liksom andra forsknings- och kunskapscentrum spelar en viktig roll för att utveckla det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet i rätt riktning. Vid flera av Sveriges universitet och högskolor bedrivs forskning om brottslighetens orsaker, karaktär och utveckling som kan vara till stor nytta i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Civila samhällets aktörer har stor betydelse för att stärka sociala förmågor och motverka utanförskap och därmed också för att förebygga brott. Här finns en stor mångfald av aktörer, från idrottsrörelsen och annat föreningsliv som ofta riktas till barn och ungdomar till organisationer som stöttar dem som vill lämna ett kriminellt liv eller verksamheter som bedriver olika former av brottsofferstöd. Inom det civila samhället finns även organisationer vars huvudsakliga verksamhet bedrivs inom det brottsförebyggande området. Det kan handla om att driva opinion, bedriva analysarbete eller ge stöd och vägledning till övriga aktörer i samhället.