Mål för energi

Det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga energitillgången på konkurrenskraftiga villkor.

Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat. Energipolitiken ska också underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020 är:

  • 40 procent minskning av klimatutsläppen
  • minst 50 procent förnybar energi
  • 20 procent effektivare energianvändning 
  • minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn

Övriga mål för energipolitiken framgår av riksdagens beslut i juni 2002 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 2001/02:143).

I Sverige kommer de största utsläppen av växthusgaser från transporter och industrier. Genom kvantifierade klimat- och energipolitiska mål för utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivisering, tillsammans med konkreta styrmedel för att uppnå dessa mål, lägger regeringen grunden för långsiktigt stabila förutsättningar för en snabb väg ut ur fossilsamhället och en utveckling mot ett hållbart energi- och transportsystem.

De miljökvalitetsmål som främst berör energiområdet är:

  • Begränsad klimatpåverkan 

Sveriges miljömål

EU:s mål för klimat och energi

EU:s klimat- och energipolitik fram till 2020 utgår från målen:

  • EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Målet kan ökas till 30 procent minskning av utsläppen.
  • 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020 och andelen biodrivmedel ska samma år vara minst 10 procent.
  • EU ska nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till år 2020.

I oktober 2014 beslutade EU:s stats- och regeringschefer om ett nytt ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till år 2030. Ramverket innehåller bland annat:

  • mål om minskade utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990
  • mål om minst 27 procent förnybar energi på EU-nivå till 2030
  • mål om minst 27 procent ökad energieffektivisering till 2030

EU:s miljö och klimatpolitik

Artikel: EU:s handel med utsläppsrätter

Energiöverenskommelsen

I mars 2015 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen överlämnade i januari 2017 sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi till regeringen.

Energikommissionen lämnade in sitt slutbetänkande till regeringen i januari 2017, där de bland annat föreslog ett nationellt mål för energieffektivisering till 2030. Kommissionens förslag och bedömningar baseras i huvudsak på den ramöverenskommelse om energipolitiken, den så kallade Energiöverenskommelsen som slöts mellan fem riksdagspartier (S, M, MP, C och KD) i juni 2016, och på den kompletterande överenskommelsen mellan samma partier i november 2016 om mål för energieffektivisering.

Artikel: Överenskommelse om den svenska energipolitiken