Jämställdhet en del av lösningen på samhällsutmaningar

Sverige har en feministisk regering. Det innebär att vi ser skillnader i livsvillkor och fördelning av makt och resurser baserat på kön - oftast till flickors och kvinnors nackdel och pojkar och mäns fördel, som ett samhällsproblem som kan och ska motverkas bland annat genom politiska beslut. Det är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati.

Foto på Stefan Löfven och Åsa Regnér
Statsminister Stefan Löfven och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

Sveriges feministiska regering sätter jämställdheten i centrum i såväl det nationella som i det internationella arbetet. Den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten och bidra till att stärka jämställdheten i samhället. I budgetpropositionen för 2018 presenteras betydande satsningar på välfärden som bidrar till att höja den individuella utökade inkomsten för alla, men särskilt för kvinnor. Regeringen har även lagt grunden för ett samlat, effektivt och långsiktigt arbete för ett jämställt samhälle, genom att presentera en reformerad jämställdhetspolitik med nya delmål och inrättandet av en jämställdhetsmyndighet.

Regeringens jämställdhetspolitik bygger fortsatt på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är i grunden en demokrati- och rättvisefråga. Samtidigt är jämställdhet en del av lösningen för att skapa jobb och tillväxt. Det bidrar till välstånd och sysselsättning genom att både kvinnor och mäns potential tillvaratas och främjas Jämställdhetspolitiken syftar till att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ges förutsättningar att utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. Analyser av olika maktordningar i relation till kön kan ha stor betydelse för jämställdhetpolitikens genomslag och träffsäkerhet i utformningen av insatser och genomförande.

Satsning på jämställdhetsarbetet kring män och pojkar

Mäns och pojkars delaktighet är en förutsättning för att vi ska nå det jämställda samhället. Skadliga och begränsande normer för manlighet drabbar både kvinnor och män. Därför inledde regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en gemensam satsning 2016 på att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män och pojkar. Under 2017 fortsätter satsningen med en fördjupning inom fyra områden: jämställd hälsa, utbildning, föräldraskap och våldsförebyggande arbete. Satsningen ska ha ett särskilt fokus på mäns och pojkars psykiska hälsa.

Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor

Att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor är en prioriterad fråga för regeringen. En tioårig nationell strategi med konkreta insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål har lagts fast. För perioden 2017-2020 har regeringen avsatt 600 miljoner kronor för arbetet med den nationella strategin. För att stärka tjej- och kvinnojourernas arbete avsätter regeringen 100 miljoner kronor per år till och med 2019. I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen en samlad, flerårig satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Satsningen omfattar åtgärder för 100 miljoner kronor 2018 samt 57 miljoner kronor årligen 2019-2020.

Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet

Regeringen kommer innan årets slut föreslå en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Den nya lagstiftningen kommer vara väldigt tydlig med vad som är ett brott och inte och det är viktigt att kunskapen om detta når ut. Av den anledningen har resurser avsatts i BP18 till Brottsoffermyndigheten för att ta fram informations- och utbildningsinsatser på sexualbrottsområdet. Därtill har Stiftelsen Allmänna Barnhuset med medel från regeringen tagit fram en handledning om sexuella övergrepp till skolans personal.

Internt arbete i Regeringskansliet ökar trycket på jämställdheten

Regeringen fortsätter arbetet för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet får ett brett genomslag i politikens utformning. I arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2018 har regeringen sett till att effekter på jämställdheten synliggjorts. På så sätt kan konsekvenser för jämställdheten beaktas redan från början när förslag på insatser och reformer utformas, samt vid beslut om inriktning på politiken och fördelning av resurser.
Kampanjen #MeToo och medierapporteringen om kvinnors berättelser om sexuella trakasserier i sociala medier bekräftar att vi måste fortsätta stärka jämställdhetsarbetet. Hittills har främst kvinnor drivit jämställdhetsarbetet. Under senare år har en global och svensk medvetenhet om mäns och pojkars roll vuxit i jämställdhetsarbetet. Mäns och pojkars delaktighet är en viktig del av regeringens strategiska jämställdhetsarbete – detta bland annat genom vårt engagemang i FN-kampanjen HeForShe.

Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga, utan bidrar också till att skapa tillväxt och utveckling.

Stefan Löfven, statsminister
Åsa Regnér, jämställdhetsminister

Genomförd feministisk politik

En feministisk regering gör jämställdhetanalysen tidigt i beslutsprocessen, innan besluten fattas, så att jämställdhetsperspektivet finns med från början som en naturlig del av problemlösningen. Denna strategi, jämställdhetsintegrering, bidrar inte enbart till jämställdhet utan även till mer effektiva insatser på en rad områden. Här listas en del av de feministiska satsningar för ökad jämställdhet som regeringen hittills har genomfört.

• Kvinnors ställning på arbetsmarknaden har stärkts men lönegapet mellan könen kvarstår. Regeringen har återinfört krav på årliga lönekartläggningar och ett arbete med en handlingsplan för jämställda löner har påbörjats i Regeringskansliet.

• Kvinnor tar fortfarande ut betydligt högre del av föräldrapenningen än män. För att främja ett jämställt föräldraskap har en tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen införts och det kommunala vårdnadsbidraget tagits bort. Försäkringskassan har även i uppdrag av regeringen att öka jämställdheten inom föräldraförsäkringen.

• För att öka utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen, på regeringens uppdrag tagit fram en ny handlingsplan för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete eller studier. Dessutom satsar regeringen i höstbudgeten 2018 15 miljoner kronor per år 2018-2020 på att öka anslagen till kommuner för insatser för föräldralediga utlandsfödda kvinnor.

• För en jämställd hälsa, vård och omsorg utökas den befintliga satsningen på förlossningsvården med en miljard kronor per år i en femårig satsning, 2018–2022. Regeringen har även en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kvinnors hälsa och förlossningsvården som löper 2017-2019 samt en överenskommelse med SKL om landstingens arbete att utveckla jämställdhetsperspektivet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Ett område som särskilt pekas ut i överenskommelsen är våld i nära relationer.

• Regeringen avsätter 2 miljarder kronor per år 2016–2018 för att öka och stärka bemanningen i äldreomsorgen.

• Frågor om män och jämställdhet uppmärksammas särskilt genom en överenskommelse med SKL 2016-2017. Satsningen rör utbildning, föräldraskap och våldsförebyggande arbete och har ett särskilt fokus på mäns och pojkars psykiska hälsa.