Försvarspolitisk inriktning 2016-2020

Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.

Försämrat omvärldsläge

Hot mot freden och svensk säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige ska kunna verka tillsammans med andra och ge och ta emot stöd som även kan vara militärt.

I Försvarsberedningens slutrapport redogjordes för ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina. Sedan försvarsberedningen presenterade sin rapport i juni 2014 har utvecklingen i närområdet fortsatt i negativ riktning.

Försvarsmakten ska med övriga delar av totalförsvaret och tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel, vara en tröskel för den som vill angripa Sverige eller använda militära maktmedel för att utöva påtryckningar mot landet. Den svenska försvarsförmågan bör, mot bakgrund av omvärldsutvecklingen, stärkas. Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten bör fördjupas. Sverige kommer fortsätta att vara aktiv i fredsfrämjande insatser, men på grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet ska det nationella försvaret prioriteras.

Samlad förmåga i totalförsvaret

Sverige behöver återupprätta ett modernt totalförsvar för att kunna hantera de utmaningar och hot som följer av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Det innebär bland annat en ny planering för hela totalförsvaret, det vill säga både det militära och civila försvaret.

Inom totalförsvaret rymmer också att återskapa det psykologiska försvaret i syfte att säkerställa ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier. Det nya säkerhetspolitiska läget kommer också att ställa höga krav på den svenska försvarsunderrättelse- och cyberförsvarsförmågan.

Ökade anslag till försvaret 2016-2020

Den politiska överenskommelsen från den 17 april 2015 innehåller förstärkta anslag till det svenska försvaret. Under inriktningsperioden 2016-2020 får den samlade försvarsekonomin ett tillskott om 10,2 miljarder kronor utöver de tidigare redovisade förstärkningar. Dessa nya förstärkningar innebär bland annat:

  • att krigsdugligheten i krigsförbanden kan höjas ytterligare genom att alla förband kan genomföra krigsförbandsövning under inriktningsperioden,
  • att arméstridskrafterna utökas med en motoriserad skyttebataljon samtidigt som den lätta skyttebataljonen bibehålls men omorganiseras för att kunna vara lufttransportabel,
  • att en stridsgrupp på Gotland organiseras med ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani från och med 2018,
  • att Hemvärnet tillsammans med de nationella skyddsstyrkorna tillförs granatkastare och bataljonsledningsförmåga,
  • att ytterligare personlig utrustning och ammunition anskaffas,
  • att två korvetter av Gävleklass modifieras så att de är operativt och tekniskt relevanta till mitten av 2020-talet och att nya undervattenssensorer anskaffas,
  • att förmågan till spridning av flygstridskrafterna inom och mellan baser ökar.

Militära försvaret 2016-2020

Läs mer om regeringens inriktning för det militära försvaret 2016-2020.

Regeringen beslutar om återupptagen totalförsvarsplanering

Regeringen beslutade den 10 december 2015 att Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition

Här kan du läsa regeringens proposition i sin helhet

Det vidare arbetet med inriktningen av försvaret

Inriktningspropositionen är regeringens kommunikation till Riksdagen där regeringen redovisar sina förslag och informerar om sina bedömningar för det svenska försvaret de kommande åren.

Regeringen återkommer sedan till Riksdagen i de årliga budgetpropositionerna där de slutliga ekonomiska anslagen presenteras.

För att den föreslagna försvarspolitiken ska verkställas omsätter regeringen vidare propositionen i sin styrning till de berörda myndigheterna. Främst handlar det om instruktioner och regleringsbrev till myndigheterna, men det kan också vara särskilda regeringsbeslut som exempelvis rör planeringsanvisningar inom totalförsvaret.

Tillsatta utredningar

Fö 2015:01 Översyn av materiel- och logistikförsörjningen

Fö 2015:02 2015 års personalförsörjningsutredning

Fö 2015:03 Utredningen forskning och utveckling på försvarsområdet

Fö 2015:04 Utredningen Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete

Försvarsberedningens rapporter

2013 överlämnade Försvarsberedningen sin säkerhetspolitiska rapport till regeringen, Vägval i en globaliserad värld. Den försvarspolitisk rapporten Försvaret av Sverige - Starkare försvar för en osäker tid kom 2014. De två rapporterna utgjorde tillsammans viktiga underlag till försvarsbeslutet 2015.