Genomförandet av försvarsbeslutet - regeringens åtgärder på försvarsområdet

Under mandatperioden har regeringen arbetat med att genomföra det av riksdagen fastställda försvarsbeslutet. Under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 ska den operativa förmågan i krigsförbanden öka och den samlade förmågan i totalförsvaret säkerställas. Mycket har redan åstadkommits och det går att se ett antal områden där beslutet redan hunnit få effekt.

Inriktningspropositionen
Inriktningspropositionen Foto: Mikael Kiesbye/Regeringskansliet

Ökad operativ förmåga i krigsförbanden

Den enskilt viktigaste målsättningen i försvarsinriktningsperioden fram till 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden. Försvaret ska kunna användas i fred, i kris och i krig. Krigsförbanden utformas i första hand för att kunna möta ett väpnat angrepp.

  • De tre utredningar som regeringen tillsatt rörande personalförsörjningen av det militära försvaret, logistik för högre försvarsberedskap och forskning och utveckling på försvarsområdet har överlämnats och bearbetas nu vidare,
  • Regeringen beslutade hösten 2016 om att tillföra Försvarsmakten ytterligare tolv Archer-pjäser till artilleriet,
  • Beredskapsanpassningar har genomförts till följd av omvärldsläget och den höga militära aktiviteten i vårt närområde, t.ex. förstärkningen och tidigareläggningen av etableringen på Gotland. Försvarsmakten har återaktiverat markbaserad kustrobot.

Återaktivering av värnplikten

Som ett led att säkerställa personalförsörjningen beslutlutade regeringen i december 2014 att åter börja kalla in krigsplacerad personal för repetitionsutbildning. Regeringen tillsatte också en utredning rörande personalförsörjningen till försvaret (SOU 2016:63).

Under våren 2017 beslutade regeringen att Försvarsmakten ska planera för att genomföra grundutbildning med värnplikt för minst 4 000 personer per år 2018 och 2019. Beslutet innebar att Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) fick i uppdrag att kalla in totalförsvarspliktiga till mönstring från och med hösten 2017.

  • Regeringen beslutade 11 december 2014 att ge Försvarsmakten möjlighet att kalla in krigsplacerad personal till repetitionsutbildning,
  • Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt,
  • Regeringen beslutade 17 augusti 2017 om att fördubbla ersättningen till totalförsvarspliktiga.

Samlad förmåga i totalförsvaret

Sverige behöver återupprätta ett modernt totalförsvar för att kunna hantera de utmaningar och hot som följer av det förändrade säkerhetspolitiska läget i närområdet. Det innebär bland annat en ny planering för hela totalförsvaret, det vill säga både det militära och civila försvaret.

Inom totalförsvaret ingår att återskapa ett psykologiskt försvar i syfte att säkerställa ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier. Det nya säkerhetspolitiska läget kommer också att ställa höga krav på svenska försvarsunderrättelse- och cyberförsvarsförmågor.
Regeringen följer utvecklingen för totalförsvaret mycket noga och kommer att vidta de åtgärder som behövs och är möjliga att vidta under gällande lagar. Regeringen har fattat ett antal beslut om en sammanhängande totalförsvarsplanering.

Den 10 december 2015 beslutade regeringen att uppdra åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att lämna förslag till en gemensam grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Regeringen beslutade den 11 maj 2017 att ge Försvarsmakten och MSB i uppdrag att fortsätta främja och utveckla en sammanhållande totalförsvarsplanering under perioden fram till och med år 2020. Området totalförsvar förstärktes även i vårändringsbudgeten 2017 med 500 miljoner kronor.

Vidare har regeringen gett MSB i uppdrag att bidra till att öka människors kunskap om hur de förbereder sig för kriser samt för höjd beredskap och då ytterst krig. I uppdraget ingår att utarbeta och att sprida ett nationellt informationsmaterial och att sprida detta.

  • Arbete har genomförts för att effektuera regeringens beslut om att all personal inom Försvarsmakten som behövs vid höjd beredskap ska krigsplaceras,
  • Åtgärder har vidtagits för att åstadkomma en modern och sammanhållen planering för totalförsvaret. I december 2015 beslutade regeringen om ett antal uppdrag och anvisningar till olika myndigheter,
  • Regeringen beslutade den 23 mars 2017 kommittédirektiv Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet.

Fördjupat internationellt samarbete

Hot mot freden och svensk säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige ska kunna verka tillsammans med andra och ge och ta emot stöd som även kan vara militärt.
Samarbetet med andra är avgörande för den långsiktiga stabiliteten och freden i vår del av Europa. Regeringen arbetar för fördjupade samarbeten med andra demokratiska stater och organisationer. Förutom de samarbeten som ingåtts med Finland och USA, den starka gemenskapen med de nordiska och baltiska länderna, samarbetena med Polen och Storbritannien kommer relationen till Tyskland har fördjupats under 2017.

Regeringen beslutade 2016 om propositionen Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Syftet med samförståndsavtalet är att säkerställa att Sverige som värdland kan lämna ett effektivt stöd för militär verksamhet på svenskt territorium i samband med övningar, kriser eller militära operationer i Sverige och i vårt närområde.

Samarbetet med Finland är särskilt viktigt. Genom att ytterligare fördjupa samarbetet med Finland stärker vi den nationella förmågan i respektive land och skapar ökad säkerhet i vårt närområde. Sverige mål med försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland är att förbättra Försvarsmaktens operativa förmåga och att möjliggöra gemensamt operativt agerande med Finland.

  • Försvarspolitiskt samarbete med bland annat USA, Tyskland och Storbritannien har stärkts genom avtal och avsiktsförklaringar,
  • Försvarssamarbetet med Finland har fördjupats,
  • Regeringen beslutade den 17 mars 2016 om propositionen Samförståndsavtal om värdlandsstöd.

Det vidare arbetet med inriktningen av försvaret

Regeringen beslutade den 9 januari 2017 att Försvarsberedningen ska påbörja arbetet med att ta fram underlag till regeringen för kommande försvarsbeslut. Beredningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat.

Senast den 14 maj 2019 ska beredningen lämna en försvars- och säkerhetspolitiska rapport till regeringen. Med utgångspunkt i bland annat Försvarsberedningens rapporter utformar regeringen det förslag till ny försvarspolitisk inriktning för perioden 2021-2025 som riksdagen sedan beslutar om.

Ökade anslag till försvaret 2016-2020

Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.

Den politiska överenskommelsen mellan S, MP, C, KD och M från den 17 april 2015 innehöll förstärkta anslag till det svenska försvaret. Under inriktningsperioden 2016-2020 får den samlade försvarsekonomin ett tillskott om 10,2 miljarder kronor utöver de tidigare redovisade förstärkningar. Dessa nya förstärkningar innebär bland annat:

  • att krigsdugligheten i krigsförbanden kan höjas ytterligare genom att alla förband kan genomföra krigsförbandsövning under inriktningsperioden,
  • att arméstridskrafterna utökas med en motoriserad skyttebataljon samtidigt som den lätta skyttebataljonen bibehålls men omorganiseras för att kunna vara lufttransportabel,
  • att en stridsgrupp på Gotland organiseras med ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani från och med 2018,
  • att Hemvärnet tillsammans med de nationella skyddsstyrkorna tillförs granatkastare och bataljonsledningsförmåga,
  • att ytterligare personlig utrustning och ammunition anskaffas,
  • att två korvetter av Gävleklass modifieras så att de är operativt och tekniskt relevanta till mitten av 2020-talet och att nya undervattenssensorer anskaffas,
  • att förmågan till spridning av flygstridskrafterna inom och mellan baser ökar.

Utöver de satsningar som redan genomförs kom partierna bakom försvarsuppgörelsen överens om att under 2017 tillföra ett ekonomiskt tillskott på ytterligare 500 miljoner kronor för en ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Regeringen kom 16 augusti 2017 överens med Moderaterna och Centerpartiet om ytterligare åtgärder för att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver tidigare satsningar ska den militära förmågan och förmågan inom totalförsvaret förstärkas med ytterligare 2,7 miljarder kronor per år 2018-2020. Av förstärkningen beräknas totalt cirka 1,3 miljarder kronor för åtgärder inom det civila försvaret och cirka 6,8 miljarder till det militära försvaret.

Tillsatta utredningar

Fö 2015:01 Översyn av materiel- och logistikförsörjningen

Fö 2015:02 2015 års personalförsörjningsutredning

Fö 2015:03 Utredningen forskning och utveckling på försvarsområdet

Fö 2015:04 Utredningen Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete

Fö 2016:01 Utredningen Behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Fö 2016:02 Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov

Fö 2017:01 En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland

Fö 2017:02 Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet

Fö 2017:03 Utredningen Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Det vidare arbetet med inriktningen av försvaret

Inriktningspropositionen är regeringens kommunikation till Riksdagen där regeringen redovisar sina förslag och informerar om sina bedömningar för det svenska försvaret de kommande åren.

Regeringen återkommer sedan till Riksdagen i de årliga budgetpropositionerna där de slutliga ekonomiska anslagen presenteras.

För att den föreslagna försvarspolitiken ska verkställas omsätter regeringen vidare propositionen i sin styrning till de berörda myndigheterna. Främst handlar det om instruktioner och regleringsbrev till myndigheterna, men det kan också vara särskilda regeringsbeslut som exempelvis rör planeringsanvisningar inom totalförsvaret.